Vår lilla solstråle har hunnit bli hela 7 månader, det betyder att hon har haft bålbensgipset i en månad så nu är en fjärdedel av gipstiden avklarad. Vi räknar ner varje dag! Första milstolpen är när hon har haft gipset i 6 veckor för då är det dags för gipsbyte, det är om ungefär en vecka. Så skönt för hon slipper bli sövd, jag var rädd att hon skulle behöva sövas var gång man ska byta gipset men tydligen så kan man göra bytet utan att behöva söva henne.
Jag slutade att amma för ett par veckor sedan och tro det eller ej men nu tar Elsa både flaskan och nappen utan problem, precis som Ludwig gjorde. De är smarta de där bebisarna, när det vet att de kan få något bättre så nöjer de sig inte med något annat än just det men när det inte finns några alternativ ja då passar det. Sedan en vecka tillbaks har hon börjat sova så sjukt bra, nu vågar jag inte hypa det för plötsligt så ändras det men hon har alltså sovit hela nätterna utan att vakna!! Förstår ni?! Hon gnyr bara precis till ibland men då stoppar jag in nappen och lägger handen på magen så fortsätter hon att sova, det är helt magiskt! Vi bestämde oss för att strypa all nattmatning när jag slutade amma henne och det är nog den bidragande faktorn. Det var några stökiga nätter där vi fick gå upp och vagga henne en gång i timmen men sen vände det, nu hoppas jag på att det ska hålla i sig så här framöver. Sömnen är ju så värdefull!
Hon äter en hel portion med gröt till frukost, 1dl ersättning till mellanmål, antingen en halv eller hel burk med barnmat till lunch, 1dl ersättning till mellanmål alt någon fruktpuré, en halv burk barnmat till middag och sen en flaska med välling innan hon somnar. Hon har dessutom fått sin första tand så nu har vi börjat borsta tänderna på henne, eller borsta och borsta….det går ju knappt när hon bara har en tand. Haha!
Elsa känns som en väldigt glad bebis med mycket närhetsbehov, hon skrattar mycket och när vi sätter på musik så diggar hon gärna med huvudet (det är sååååå sött). Hon har börjat att förflytta sig så smått med gipset, det är ju så klumpigt så det går knappt men hon liksom drar med händerna så att hon kasar bakåt sen snurrar hon också med det. Jag tycker så synd om henne för man riktigt ser hur mycket hon vill förflytta sig och hon kämpar ju för kung och fosterland utan att det riktigt går. Hon stoppar dessutom ALLT i munnen. Hon älskar sin storebror, så fort hon får syn på honom så skiner hela hon upp som en stor sol. Vi tror att hon kommer att bli en pratglad liten flicka för oj som hon babblar, högljutt och hela tiden! En riktigt pratkvarn!!