Semmeldagen – årets första semla
Snart vankas det semmeldagen, närmare bestämt den 13e februari. Jag är en semmelälskare av rang så jag har redan tjuvstartat. Min absoluta favorit är Wienersemlan, det ska vara överflöd av mandelmassa och inte allt för mycket grädde. Även Lussesemlan är en favorit och den har jag också ätit några stycken av sedan julas.
Jag tog lite bloggfritt i helgen! Det var nämligen så att jag hade planerat en kidnappning av min man som fyller år nästa helg. Glatt ovetandes om vart det bar hän fick han packa en väska efter frukosten i lördags. I maskopi med min kära mor hade jag planerat att hon och Jocke skulle anlända klockan 10:00 och passa barnen i ett dygn. Calle trodde att de i vanlig ordning kom för att fira honom över en lunchbjudning. Ni skulle sett minen på honom när han insåg att vi skulle åka iväg på tu man hand och att det innebar ett dygns barnfritt, haha! Alltså ni med barn förstår vad jag snackar om. Det ska poängteras att vi inte har haft någon som helst hjälp utifrån de senaste 1,5 åren så vi har aldrig lämnat ifrån oss barnen mer än någon timme hit eller dit.
Hur som helst, vi har haft det helt underbart! Bara att få möjligheten att sitta ner under en middag och prata med varandra. Att inte bli störda stup i kvarten. Lyxen att kunna sova i samma säng och få sova en hel natt. Man glömmer lätt hur man en gång hade det tillsammans och jag skulle ljuga om jag sa att man inte får jobba på relationen när man har fått barn. Nu hoppas jag att det inte dröjer allt för länge tills nästa gång vi kan få möjligheten att investera lite tid till oss själva. Vi är så tacksamma för att mamma och Jocke ville ställa upp och framförallt vågade. Jag menar, att ta hand om två knattar är inte helt lätt när man inte har vanan inne. Det hade i vilket fall gått hur bra som helst men de erkände att det hade varit något intensivt.