Växtvärk och en besvikelse
Helgen blev inte alls som vi hade planerat. Jag fick inte den energin som jag hade föreställt mig att jag skulle få utav första helgen efter jobbveckan och när den ”riktiga” fredagskänslan infann sig. Tvärtom, jag är fullkomligt utmattad efter helgen. Dels på grund av oro över att Ludwig under 1,5 veckas tid (snart 2) haft enorma smärtor i vänster knä. Han har vaknat varenda natt 3-4 gånger och bokstavligen skrik-gråtit. Vi har gett honom Ipren/Alvedon när det varit som värst. Till en början var jag säker på att det bara är växtvärk han har men när det inte avtagit utan snarare eskalerat samt att han har ont även på dagarna är jag orolig över att det är något annat. Igår började han dessutom att halta och då genast for tankarna tillbaks till Elsas Höftledsluxation och det kämpiga året vi tog oss igenom med henne. Även Ludwig hade en knäppning i höften när han föddes men den avskrev man ganska snabbt och sen har man liksom inte gjort några vidare undersökningar. Nu är jag på riktigt livrädd att man har missat att även han har Höftledsluxation. Ett tecken på det är nämligen att barnen börjar att halta. Hela magen värker just nu! Imorgon har vi fått tid för röntgen så snart vet vi….
Utöver det känner jag mig så enormt besviken över en händelse i helgen. Jag slutar aldrig att förundras över hur en del har förmågan att säga en sak men agera på ett sätt som får en att känna raka motsatsen. Det tog på tok för mycket energi från mig och jag önskar ibland att jag bara kunde stänga av min tankeverksamhet. Nåväl, jag ska inte lägga mer tid på att beklaga mig. Nu parkerar jag denna helgen och fokuserar på sådant som får mig att må bra.
Röd Solhatt
Tycker denna blomman är så vacker…
Höstvädd
Även Höstvädden är så fin men jag gillar inte hur den hänger ut över gräsmattan så vi får se om den kvalar till denna rabatten även nästa år eller helt enkelt får flyttas ännu en gång.