Min helgoutfit

Så här såg jag ut i lördags när vi var på playdate på LEO’s lekland! Det där med byxor har varit ett ganska stort problem för mig sedan efter graviditeten, ok det var ett problem redan innan men då av andra orsaker. Nu får jag så fruktansvärt ont i magen så fort jag har byxor som sitter åt i midjan och då menar jag inte att de sitter åt i den bemärkelsen att de skulle vara för små/tajta, trots att jag har byxor där jag egentligen skulle kunna gå ner en storlek så får jag ont så fort de spänner på magen. Jag är lite orolig över vad det är som spökar och tänkte att jag skulle passa på att fråga när jag ska på min återkontroll för cellförändringarna, varför ska det alltid vara något man ska behöva oroa sig för?

Nåväl, åter till byxorna! Hur snygga är inte dessa rutiga byxor som jag hittade på Zara (för 349kr) för någon vecka sedan? De är dessutom så himla sköna samt perfekta när man vill vara lite casual klädd men ändå dressad, tyckte rutorna vigde sig väl med min tröja som för övrigt är den tröjan som jag använder mest för tillfället. Detaljerna med de guldiga knapparna gör att tröjan ändå känns stilfull trots att den är väldigt casual. En outfit som jag kommer bära såväl hemma som på jobb de dagar jag helt enkelt vill mysa runt i en fantastiskt bekväm outfit.

Baskern åkte på eftersom jag hade en riktigt dålig hårdag, dels orkade jag inte tvätta håret och dels behöver jag åter igen besöka frisören eftersom de grå stråna redan gjort sig till känna. En never ending story det där!

Operation av åderbråck

När min mamma var gravid med min storebror, då 22 år gammal, gick hon upp enormt mycket i vikt. Vågen stod på +30 kg när det väl var dags att föda (jag gick upp 14kg med Ludwig) och redan halvvägs in i graviditeten blev hon sjukskriven och ordinerad soffläge för hennes ben orkade helt enkelt inte med trycket av den snabba viktuppgången. Blodkärlen bokstavligen exploderade (sen spelar säkert hormonerna sin del i ”explosionen” men viktuppgången var helt klart en bidragande faktor) och sedan dess har hon lidit av sina vidriga åderbråck, bråck som har fått henne att vilja dölja sina fina ben. Åderbråck som har fått henne att må dåligt över att visa sig på stranden, ha kjol på sig eller rent av bära byxor som sitter åt för dessa eländiga bulorna syns nämligen igenom ALLT. Till och med genom jeansen kan man se vart ”korvarna” slingrar sig! Utöver åderbråcken har hon dessutom fått enorma ådernät som slingrar sig som ett fult nät runt benen. Mamma menar på att det främst är åderbråcken som har påverkat hennes självkänsla mest men de där ådernäten tycker jag är minst lika ocharmiga! Mina små ådernät som jag nyligen har behandlat är ju ingenting jämfört med vad mamma drabbats av.

Efter att jag gjort min första behandling av ådernät kom jag i kontakt med en superproffsig läkare på Åderbråckscentrum och passade på att fråga lite kring hur man behandlar åderbråck, jag visade bilder på mammas ben och ungefär där och då väcktes en liten liten gnista inuti min kära mor. En gnista om att det faktiskt fanns en möjlighet att bli kvitt de hemska bulorna som hon har dragits med i 40 år, oj vad jag önskar att jag hade fått henne till att göra något åt de där bråcken tidigare i livet men hörrni det är aldrig för sent att få känna sig ”fin” igen. Min mamma är en soldyrkare och hon älskar att resa på solsemestrar med sin man och SJÄLVKLART ska hon kunna gå till stranden utan att behöva skämmas över hur hennes ben ser ut!! Jag är så himla glad över att jag fick henne att göra detta, att jag tog tag i att undersöka saken vilket i sin tur ledde till att hon nu har opererat det första benet! Jag vet att det är många som precis som min mamma lider av samma sak, ni är redan flera som har skrivit till mig och berättat att ni funderar på att operera er så därför har jag tagit tillfälle i akt att dokumenterat mammas operation så att jag kan visa er hur det går till.

Mamma hade tid för operation på Åderbråckscentrum klockan 14:00, man ska vara på plats en halvtimme innan och det var en nervös mamma som slog sig ner i väntsalen vid halv två i torsdags. En nervositet som släppte snabbt, mamma berättade att så snart hon fick träffa läkarna och sjuksköterskan kände hon sig genast lugn. De var alla så otroligt trevliga och tillmötesgående och tog verkligen hand om henne, de pratade med henne under själva ingreppet och fick henne att känna sig bekväm i situationen. Jag följde med som stöttepelare och hade nästan hoppats på att få vara med inne i operationssalen för att se hur allting gick till men fick snällt vänta utanför, jag fick dock lite bilder från operationen vilket jag är så glad för eftersom jag nu kan visa er.

Väl på plats fick mamma slå sig ner i omklädningsrummet, där träffade hon först sjuksköterskan som gav henne en lugnande tablett och smärtlindring. Efter en stund kom läkaren in och ritade ut kryss på alla bulorna, dessa är nämligen svåra att se/känna i liggande position. Det blev MÅÅÅÅÅNGA kryss, mammas bråck slingrar sig från framsidan och sträcker sig hela vägen bak på benet.

På bilderna nedan är alla kryss märkta:

Väl på plats på operationsbordet fick mamma lite smärtstillande medel i armvecket, man får även bedövning i huden där läkarna gör ingreppen. Mamma var jätte nervös för hur ont det skulle göra, hon hade verkligen stålsatt sig inför dagen och föreställt sig det värsta. Därför blev hon positivt överraskad och det första hon sa till mig när hon kom ut från operationen var ”det här var inte alls så farligt” sen log hon med hela ansiktet, glad över att äntligen opererat sig.

Det första man gör under operationen är att stänga av det kärlet som inte längre fungerar och det gör man med laser, kärlet stängs av uppe i ljumsken.

Efter att kärlet har stängts går man sedan in och drar ut varje bråckbula med ett virknåls-liknande verktyg, jag hade önskat att jag hade fått se hur de där bråcken man drar ut ser ut för det är svårt att föreställa sig. Jag tänker mig att de ser ut som en slajmig mask, kanske lika bra att man inte vet för det är nog inte någon ljuvlig syn! Mamma passade även på att behandla ådernäten nu när hon ändå är igång och fixar till sina ben och första behandlingen av högerbenet gjorde hon samtidigt som operationen, då injicerar man skleroserande läkemedel med en mycket tunn nål, ni ser sprutan nedan. Som jag redan har berättat i mina tidigare inlägg om ådernätsbehandlingarna som jag har gjort är det en process innan man blir kvitt ådernäten och för mammas del kommer hon förmodligen inte få bort allt eftersom hon har så mycket men bara hon får bort 50% av alla slingrande ådernät så är det ju en markant förbättring. Oj vad jag längtar efter att se det färdiga resultatet!

Jag kunde inte låta bli att ta en bild på mamma efter operationen, hon såg så nöjd, glad och lycklig ut! När operationen var klar lindades benet in i bandage som hon skulle ha kvar ett dygn för att sedan byta ut det mot en stödstrumpa som hon ska ha på sig dygnet runt i en vecka. Här i fåtöljen fick hon sitta i 20 min innan vi kunde åka hem igen. Dagen efter ringde läkaren upp och säkerställde att hon mådde bra, hon fick även hans direktnummer som hon kan ringa så fort hon undrar över något. Så himla proffsigt!!

Om 3 månader är det dags för vänsterbenet, hon började med det benet som var värst. Det vänstra benet har hon nämligen opererat en gång tidigare (på 90-talet) men det blev inte alls bra. Jag antar att tekniken har utvecklats sedan dess för då gjorde man inte alls på samma sätt. Åderbråck är inte bara hemska ur ett kosmetiskt perspektiv, åderbråck är något som med tiden kan leda till bestående hudförändringar och i vissa fall till svårläkta besår varför jag har varit så himla mån om att mamma skulle opereras! Jag hoppas ni uppskattar min redogörelse och att min kära mor ställde upp på att ”blotta” sina ben för att visa andra i samma situation hur en operation går till. Givetvis kommer ni att få se ”efterbilder” så snart allt blåmärken och svullnader har lagt sig, det tar ungefär 3 månader innan allt är läkt så lagom tills när vänsterbenet ska opereras kan jag knäppa av bilder på hur resultatet faktiskt blev. Oj vad jag längtar!!

Alla ♥-buketten, playdate och Ludwigs nattrutiner!

Idag skiner solen och enligt prognosen kommer den att skina precis hela dagen, ljuvligt!! Vi ska alldeles strax iväg på playdate på LEO’s Lekland, sen behöver jag hinna med att lämna in min cykel på service eftersom jag ska börja cykla till jobbet när det väl är dags om två veckor! Jag insåg även att jag behöver en cykelhjälm eller Hövding innan dess samt en cykelsadel så att jag kan cykla inom och hämta Ludwig på Förskolan efter jobbet.

Hur som helst, lite om denna natten! Hela veckan har jag kämpat med att Ludwig ska sova i sin säng hela nätter vilket han också har gjort de sista nätterna, det har inneburit att jag ett par gånger per natt fått stå vid sidan av hans säng under tiden som han tömt nappflaskan (vi har fortfarande inte lyckats få honom att inte äta om nätterna) och sedan somnat om. Inatt var det i vanlig ordning mannens tur att ta natten och gissa om jag blev upprörd när han vid första uppvaket kom bärandes på en skrikande Ludwig för att lägga honom mellan oss innan han ens hade försökt att få honom att somna om i sängen med nappflaskan, jag som har kämpat så i en hel vecka! Ludwig som är världens vanemänniska,blir han inburen till oss inatt förväntar han sig att bli det även nästa natt och detta mönstret hade ju jag lyckats bryta. Nåväl, vi får se om vi lyckas vända tillbaks mönstret inatt! Den ljuvliga buketten fick vi av mamma & Jocke på alla ♥-dag, jag älskar färgerna på dessa blommorna och visst är den vita rosen alldeles bedårande?!

Husdrömmar

Nu känns det väl ändå som att våren är på väg, tidigare i veckan när jag knäppte av dessa bilderna var det hela 8 grader varmt och hur härligt är inte det?! Man blir ju så mycket piggare när det är fint väder och man får lust till att göra så mycket, jag längtar tills det är så pass varmt att vi kan hänga i trädgården. Oj vad jag älskar att ha en trädgård, att bara ha möjligheten till att öppna dörren och gå ut och sätta sig med en kopp kaffe! Ren och skär lyx! Jag kommer nog aldrig någonsin kunna bo i en lägenhet igen!

Det börjar verkligen att dra ihop sig till jobbpremiär nu och jag känner mig faktiskt något stressad, jag har så många saker som jag vill hinna med att göra innan dess. Egentligen är det väl inga viktiga saker men sådant som jag vet att jag aldrig kommer ha tid till när ekorrhjulet väl har börjat rulla. Jag vill tex sortera min garderob och lägga ut allt jag inte längre ska ha kvar till försäljning, jag har dock fortfarande inte hittat någon effektiv sida där man enkelt kan sälja kläder. Har ni några tips? Jag vill även bli klar med Ludwigs rum, dvs besluta mig för om vi ska ha en heltäckningsmatta och i så fall få den på plats samt inreda den lilla vinkelhörnan som han har på sitt rum. Jag har massor med sådana här små projekt som jag inte hunnit bocka av, samtidigt vill jag passa på att njuta och hitta på saker med Ludwig. Jag försöker att ha ett par playdates inbokade per vecka samt åka iväg på någon aktivitet, sen njuter jag till fullo av mina dagliga promenader när Ludwig sover så gott i sin vagn. Det sistnämnda kommer jag sakna så otroligt mycket för den rutinen är något som vi båda tycks njuta av lika mycket, Ludwig älskar att ligga nerbäddad i vagnen och titta på omgivningen som vi passerar medan vi promenerar. Jag passar alltid på att lyssna på ljudböcker eller roddar när jag promenerar och det är så rogivande, just nu lyssnar jag på ”Becoming” som är Michelle Obamas biografi. Jag kan verkligen rekommendera er att läsa/lyssna på denna boken.

Trevlig Alla ♥-dag

Tänk att jag får lov att fira denna dagen med min lilla familj, det viktigaste i mitt liv! Killarna som får mig att känna mig hel och som älskar mig för den jag är, jag känner mig så otroligt lyckligt lottad som befinner mig där jag är idag.

Eftersom mamma & Jocke är på besök (pga mammas operation) har vi inte planerat något särskilt, så snart de har åkt hem tänkte vi duka upp tapas och korka upp en flaska vin framför en film. Helt ärligt så är det precis det jag gillar bäst för tillfället, att krypa upp i soffan och komma ner i varv tillsammans med min man. Det är tur att vi båda är riktiga film- och serieslukare, vi ser minst ett avsnitt av någon serie som vi följer varje kväll innan vi går och lägger oss.

Klassisk look

Det är precis så här som jag trivs allra bäst att gå klädd, i klassiska plagg från topp till tå! Plagg som sitter smickrande på kroppen och som har raka snitt, färger som viger sig väl tillsammans och inte sticker ut samt klackar som både ser bekväma ut och som faktiskt är sköna att gå i. Det var några veckor sedan Hanna tog dessa bilderna på mig och nu när jag skriver inlägget inser jag att jag behöver fotografera fler looks för detta är de sista outfitsbilderna jag har på lager. Haha, livet som bloggare!! Jag var faktiskt en vända på Emporia igår och införskaffade mig två nya byxor inför min jobbpremiär, jag har ju blivit lite smått förälskad i byxor med högre midja och behövde fylla på lagret. Jag hittade ett par vida beiga byxor samt ett par snäva rutiga byxor från Zara, förhoppningsvis hinner jag fotografera dem redan i helgen så jag kan visa er. Älskar när jag hittar billiga byxor som faktiskt inte ser så billiga ut, jag har ju alltid problem med att hitta byxor som sitter smickrande för när det gäller många varumärken så är deras minsta storlek alldeles för stora för mig.

Foto: Hanna Ågren (jag önskar att jag hade haft en Hanna som kunde fotografera alla mina outfitsbilder, det blir ju så mycket bättre och genomtänkta bilder då)

The Mouse chair

När Ludwig fyllde år fick han pengar av mormor & morfar till att köpa ett skrivbord och en skrivbordsstol, anledningen till att han fick pengar var för att vi inte kunde bestämma oss för vilket skrivbord vi tyckte passade bäst till hans rum. Valet stod mellan detta från Nofred, Little Architect från Fermliving samt Plantoys! Jag gillar alla tre alternativen så det var ett svårt val men när butiken Infant & Toddler här i Limhamn hade 20% på hela sortimentet tog jag maken under armen och just där och då beslutade vi oss för att detta blev finast, jag har inte riktigt bestämt vart i rummet det ska stå men tills vidare har jag placerat det här. Nu i efterhand inser jag dock att jag vill ha en stol till på andra sidan!

Imorgon kommer min kära mamma hit igen, hon ska redan nu opereras för åderbråcken på det ena benet. Jag är så himla spänd på resultatet och håller alla mina tummar för att det kommer bli bra, jag följer med som stöttepelare och jag tänkte även passa på att dokumentera lite från operationen så att jag kan återberätta hur det går till. Nej, nu ska jag snart ut på en promenad med en väninna som ganska nyligen flyttat hit till Limhamn, så kul för hennes son är bara drygt ett år äldre än Ludwig.

Plasma Pen-behandling på halsen

Nu har det gått över en vecka sedan jag gjorde min senaste skönhetsbehandling, jag testade nämligen att göra en Plasma Pen behandling på halsen! Jag älskar att testa nya behandlingar och jag ska väl inte sticka under stolen med att ålderstecknen som sakta men säkert kommer krypandes tar emot, efter att ha genomgått en graviditet och dessutom ligger inne med världsrekord i sömnbrist är jag inte sen på att nappa på föryngrande behandlingar som denna. Halsen är något som jag de senaste åren har fått komplex för, jag tycker att ålderstecknen har gjort sig till känna i form av slapp hud och jag upplever nästan konstant att jag har dubbelhaka/streck på halsen. Elasticiteten på vissa områden har helt enkelt försämrats märkbart och det vill jag gärna försöka att åtgärda innan det går för långt.

Från början var det egentligen ögonlocken som jag vände mig till Studio Sofie för, jag har nämligen enormt tunga ögonlock som bokstavligen hänger över ögonen vilket såklart försämrats radikalt när jag inte heller sover tillräckligt. Det finns många som opereras för detta och tanken har faktiskt slagit mig men om det finns en alternativ metod vill jag först testa den och det var där Plasma Pen kom in i bilden för det är en behandling som förbättrar exempelvis hängande ögonlock. Jag tyckte dock att det kändes lite läskigt att göra behandlingen vid ögonen och beslutade mig för att först testa den på halsen dels för att se hur behandlingen känns och dels för att känna efter hur min hy reagerar och är det så att jag får märkbart resultat kommer jag med största sannolikhet att göra behandlingen även på ögonlocken.

Jag ska försöka att lite kort förklara Plasma Pen och även beskriva hur jag upplevde behandlingen. Med Plasma Pen använder man sig av en elektrostatist teknologi som helt enkelt gör det möjligt att strama upp slapp hud, behandlingen är helt ytlig så man sticker aldrig hål i eller jobbar inuti huden. Plasma pennan har en tipp som konverterar ström till en elektrostatisk impuls och när tippen kommer nära huden skapas en syre-kvävemix som avger en blixt av plasmaljus. Värmen från denna plasmablixten gör att överflödig vätska ångas ut ur huden, vilket resulterar i en omedelbar åtstramning. Den ytliga skadan på huden stimulerar hudens förnyelse av fibroblaster som är en viktig del i hudens kollagenproduktion. Alla hudtyper kan inte göra denna behandlingen och för att ta reda på om den är lämplig för just dig måste man göra ett test där man svarar på ett antal frågor kring hur ens hy reagerar när den utsätts för sol. Om du tex har lätt för ”hyperpigmentering” så är det ingen behandling som passar dig men allt sånt förklarar Sofie grundligt och anledningen till att jag valde att göra denna behandlingen hos just Sofie är för att jag lärt känna henne och har 100% förtroende för hennes kunskap inom ämnet och alla behandlingar som hon utför.

En timme innan behandlingen smorde jag enligt instruktion själv in området som skulle behandlas med bedövningskräm, jag fick även lite påfyllning av bedövningskräm när jag väl anlände till kliniken. Själva behandlingen går snabbt, sen beror det såklart på hur man upplever den och om man tex vill ta lite pauser emellanåt men jag var klar på ungefär en halvtimme. Behandlingen känns lite trots bedövningssalvan men det är såklart individuellt beroende på smärtgräns, jag tyckte det kändes som en brännande känsla som ibland upplevdes obehaglig. Man ska även vara förberedd på att det luktar bränd hud under behandlingen, det hade jag helt missat så det var också lite obehagligt. Efter behandlingen kändes området som behandlats likt en extrem solbränna, som ni kan se var jag väldigt röd i flera dagar efter. Min rekommendation är att göra denna behandlingen när man har möjlighet att hålla sig hemma för man känner sig allt annat än fräsch fram tills dess att de små sårskorporna har trillat av. Jag har fortfarande några små prickar kvar men jag gissar på att de sista åker av idag eller imorgon. När huden börjar läka kliar det ganska mycket, man vill egentligen inget hellre än att riva av sårskorporna men det får man absolut inte göra för de ska trilla av sig själv! Jag fick med mig en lugnande salva som jag smorde över området vid behov.

Ovan kan ni se bilder som jag tagit dagarna efter behandlingen, nu skiljer sig ljuset på toaletten från de olika tillfällena så det är inte helt lätt att jämföra men ni ser i vart fall hur man ser ut efteråt. Det tar upp till 3 månader innan man kan se det slutliga resultatet och det är också individuellt hur många behandlingar som rekommenderas för att få optimalt resultat men det brukar vara vanligt med 2-4st för de personer med mycket överflödig hud. Vi får helt enkelt se om det blir fler behandlingar för mig eller om jag nöjer mig med denna, jag håller er uppdaterade helt enkelt.

Behandling av ådernät – 3e behandlingen

Igår tog jag min kära mamma under armen och släpade med henne till Åderbråckscentrum för att göra min tredje behandling av ådernäten som jag drabbades av efter graviditeten, det går sakta men säkert åt rätt håll. Jag har valt att gå försiktigt fram och hellre göra flera behandlingar snarare än att spruta in för mycket läkemedel vid ett och samma tillfälle eftersom det kan orsaka missfärgningar i huden, än så länge har jag klarat mig utan. Behandlingen av ådernäten går snabbt och det gör inte ont, det känns som små nålstick. Efter behandlingen är det viktigt att man bär stödstrumpor i tre dagar men i övrigt kan man leva på som vanligt förutom att man ska undvika hårdträning dessa dagarna.

Mamma passade äntligen på att gå på en konsultation för behandling av åderbråcken som hon drabbades av efter sin första graviditet (snart 40 år sedan!!). Hon har länge velat fixa till sina ben men efter en misslyckad operation (av det ena benet) under 90-talet har det inte blivit av att hon undersökt vad det finns för möjligheter. Det har onekligen hänt en del sedan 90-talet så nu är det hög tid att hon gör ett nytt försök, varför ska man gå runt och må dåligt över något när det går att fixa till det? Det finns dessutom en hel del risker med att ha åderbråck så jag vill så himla gärna att hon blir kvitt dem. Jag tänkte att jag skulle följa hennes resa och visa er här i bloggen, jag vet att det är många som i tysthet lider av åderbråck/ådernät och många gånger vet man kanske inte ens om att det går att fixa till. Det ska bli kul och se före- och efterbilder sen när hon gjort behandlingen, hon kommer fokusera på ett ben i taget och eftersom hon dessutom har en hel del ådernät som behöver behandlas är det en process som kommer att ta lite tid men det kommer vara värt det!

Så här ser mitt ben ut nu (före min tredje behandling), en klar förbättring och enligt läkaren behöver jag nog inte gå på fler behandlingar, det tar ju upp till 6 veckor efter att man gjort behandlingen innan man ser resultatet så jag får helt enkelt visa er det slutliga resultatet om några veckor. Ni finner mina tidigare inlägg här (klick) och här (klick), där ser ni hur det såg ut innan jag påbörjade behandlingen.

Världens sötaste nattlampa

Vet ni vad, jag hade kunnat fixa här hemma i huset på heltid! Jag tycker det är så roligt att planera inredningen och sakta men säkert se hur alla bitarna faller på plats, det tar såklart tid men efter varje del som kommer på plats känns det så skönt. Ludwigs rum är ett rum som är under ”konstruktion”, jag har inte riktigt kommit fram till hur vi ska ha det där inne för han har ju en del av rummet som ligger i vinkel och jag har så många idéer på hur den skulle kunna inredas men jag kan inte bestämma mig för hur vi ska ha det. Jag tror vi kommer lägga en heltäckningsmatta där och kanske platsbygga lite förvaring men samtidigt hade det varit så mysigt att tex ha sängen där inne och göra det till en liten sovalkov.

Jag och Ludwig kom precis hem från en playdate med Linda & Adrian, tydligen bästa medicinen för att få Ludwig att självmant sova middag för det tog inte många sekunder innan han slockande i bilen på vägen hem och nu sover han så gott i sin vagn. Själv tänkte jag passa på att ringa lite samtal, vi har nämligen lite i görningen här hemma som jag snart hoppas kunna berätta om. Oj vad det kliar i fingrarna!!

Denna söta nattlampan fick Ludwig av sin mormor & morfar i julklapp, alltså den är så himla söt och tydligen en stor favorit hos Ludwig för varje gång jag tänder den börjar han gapskratta och peka på kaninen. Jag har samlat lite smått och gott i hans STRING-hylla och visst ser den inbjudande ut?!