Alltså det känns som att vi inte gör annat än äter här i Sydafrika, man riktigt längtar tills nästa måltid för varje rätt är en sensation för smaklökarna. På restaurangen Den Anker som vi åt på efter vår lilla tur ut till Robben Island valde jag en saffranskryddad fiskrätt och HUR smaklig ser den inte ut på bilden ovan? Vi dricker dessutom vin både till lunch och middag och visst är det något alldeles speciellt med det, semesterkänslan blir liksom sådär härligt påtaglig…
Våra första nätter i Kapstaden spenderade vi på Radisson Blue, vi passade på att nyttja lite bonuspoäng från vårt SAS Eurobonuskort och fick således hela tre nätter gratis! Rummet var väl kanske inget märkvärdigt men frukosten var alldeles fenomenal, där fanns precis allt man kan tänkas vilja äta sådär på morgonkvisten. Jag beställde i vanlig ordning in omelett vilket har blivit lite av en tradition när jag befinner mig utomlands, man står sig väldigt länge och sen är det ju extra lyxigt att få något ”tillagat” även till frukost!
Hotellet låg relativt centralt, längst med havet vid Sea Point. Hotellet tillhandahöll dessutom gratis shuttle till och från Waterfront en gång i timmen vilket var väldigt smidigt, nu kostar inte taxi särskilt mycket i Sydafrika så det hade väl inte varit något större katastrof att behöva ordna med skjutsen själv men det är ändå en uppskattad service.
Att bestiga Taffelberget är ett MÅSTE om man har vägarna förbi Kapstaden, sen hur man väljer att ”bestiga” berget kan ju kvitta. Jag tänkte från början att vi skulle vandra upp men vädret och tidsbristen fick oss slutligen att hoppa på linbanan.
Väl uppe finns ett antal vandringsleder och jag är så glad att vi beslutade oss för att gå ”två-timmars-leden” för på så vis slapp vi undan alla turister, naturen var fullkomligt magisk och stundtals stod vi bara helt stilla och insöp lugnet som infann sig på toppen…känslan av att befinna sig mitt bland molnen som löpande svepte över bergsryggen var magisk!
Jag hade även planer på att ”vira mig ner för berget” men det var på tok för kallt för mina händer så det hade aldrig gått och det såg dessutom ganska läskigt ut så det var kanske lika bra det!
Jag jobbar på att bota CJ’s höjdskräck och jag måste säga att han gör framsteg, nu syns det inte så tydligt på bilden men det stupar faktiskt precis bakom oss, det är ett under att vi ens fick till en bild här för jag ställde faktiskt in kameran med självutlösaren och det var lättare sagt än gjort att hinna sätta sig på plats innan bilden knäpptes av…
Man kan knappast påstå att vi har haft tur med vädret här i Sydafrika, det är riktigt kallt här och vi ångrar bittert att vi inte packade ner lite varmare kläder.
Nåväl, trots att regnet hängde i luften beslutade vi oss för att ta båtturen ut till Robben Island vilket visade sig vara väl värt mödan. Det var minst sagt en gungig tur på närmare en timme innan vi gick iland på fängelseön, så för er som lätt blir sjösjuka rekommenderas en stadig dos åksjuketabletter! Lite märkligt det där för jag blir väldigt lätt åksjuk när jag forslas i bil men när jag åker båt är jag för det mesta befriad illamåendet!
Väl framme på ön möttes vi av en föredetta politisk fånge (se bild längre ner) som, hör och häpna, valt att bosätta sig på ön som han tidigare suttit fängslad på i hela SJU år. Han var bara 17 år då han arresterades och hans berättelse var oerhört gripande, han visade oss cellerna där de satt isolerade och gav oss en rundvandring omkring på fängelseområdet. 1990 släpptes han fri och året därpå släpptes även de allra sista fångarna fria, Nelson Mandela satt fängslad hela 18 år på denna ön! idag bor det omkring 180 invånare på Robben Island varav barnen dagligen måste ta båten in till fastlandet för att gå i skolan.
Den här lilla söta saken sprang jag på mitt på gatan, han var först lite blyg men kröp sedan fram ur sitt skal och lät mig knäppa av den här fina bilden.
Så snart vi anlände til hotellet i söndags tog vi oss en välbehövlig powernap och begav oss sedan ner till Waterfront för att äta kvällsmiddag och jag måste erkänna att det blev en fullträff direkt, visserligen hade vi redan läst om de positiva omdömena på TripAdvisor men det gjorde ju bara att förväntningarna på restaurangen blev än högre.
Trots ett evigt förtärande på flygresan ner (det skulle inte förvåna mig om jag lagt på mig säkert två kilo bara på vägen hit för herregud vad vi åt och det märkliga är att trots det eviga ätandet kände vi oss likväl hungriga så snart det serverades en ny måltid!!) gick vi bananas och beställde in två gigantiska förrätter som vi delade på och rundade sedan av med en ännu större köttbit med tillhörande sötpotatispommes och bearnaisesås! Vi somnade med andra ord väldigt gott när det väl vankades läggdags…
Vi är framme i Kapstaden och herregud vilken resa vi nu har lagt bakom oss, 19 timmar tog det från dörr till dörr inkluderat ett flygbyte och en mellanlandning. Flygturen från Köpenhamn till Istanbul kan dessutom varit den stökigaste jag någonsin varit med om, dels var flyget överbokat och dels betedde sig vissa resenärer som om de aldrig någonsin satt sin fot på ett flyg förut. De struntade i sina tilldelade platser och placerade sig där de själva tyckte att de ville sitta och vägrade sen att flytta på sig när personen med platsen ifråga slutligen kom på planet, när varningssignalen om turbulens gick igång och man uppmanades att förbli sittandes ja då reste de sig upp och skulle tvunget gå på toa, innan vi ens hunnit landa stod de redo i gången och hade dessutom plockat ner sin kabinväska och tyckte att det var en god idé att dessutom lämna luckan öppen.
Ja herregud, ni kan bara föreställa er vilket kaos flygvärdinnorna hade på detta arbetspasset! Jag tyckte faktiskt lite synd om dem! Nåväl, nu är vi framme och vi var lyckligt nog inte de som blev kvar i Köpenhamn på grund av ett överbokat flygplan. Jag är dessutom så himla nöjd över att jag valde att resa i mitt nya träningsset från Wallderinska, så sjukt bekvämt och på långflyget mellan Istanbul och Durban hade jag dessutom ett säte ledigt bredvid mig så jag kröp upp i fosterställning med huvudet i CJ’s knä och sov ungefär bort sju timmar i ett nafs!
Helg igen och vet ni vad? Imorgon är det endast EN VECKA tills vi tar en månads paus ifrån vardagen, flyr alla måsten och bara lever livet!
Jag kan knappt förstå det, än så länge har det bara känts som ett stort projekt som vi ska ro i hamn för tro mig det är en hel del logistik som ska klaffa för att göra en sådan här resa! Precis allt har vi bokat här hemifrån utan någon som helst hjälp av reseplanerare eller dylikt och det har varit många återvändsgränder kan jag lova, vi har fortfarande några små detaljer som vi måste styra upp innan vi kan deklarera oss som redo och det tänkte vi ta tag i här ikväll så att vi kan njuta till fullo av bröllopet vi ska på imorgon.