Rwanda

Five to Five Hotel

23 september, 2016

Efter vår Gorilla Trekking bodde vi en natt i Kigali, vi checkade in på Five to Five Hotel som även det är ett av de lyxigare hotellen i Rwanda. Här kan man snacka om kontraster, utsikten från balkongen där vi åt vår frukost var över lokalbefolkningens bostadsområde och det knöt sig i magen när såg under vilka omständigheter de lever under.

Till skillnad från Sydafrika var matupplevelsen i Rwanda inte alls någon sensation och trots att restaurangen ekade tomt på gäster kunde det ta upp emot en och en halv timme innan vår beställda mat trillade in, vi kom underfund med att i detta landet stressar man inte och allt får liksom ta den tid det tar…

Last day in Kigali

23 september, 2016

Sista dagen i Kigali hyrde vi en taxichaufför som körde ut oss till en av alla katolska kyrkor som befolkningen försökte gömma sig i -94, dessvärre blev det ett bakfall för dem och man låste istället in dem och kastade in granater/satte eld på kyrkorna. Än idag finns det i vissa av kyrkorna fortfarande outgrävda kvarlämningar där man efter hand försöker identifiera skeletten, bara i den kyrkan som vi besökte fanns det kvarlämningar från omkring 50.000 människor. Till minne av offren hade man gjort en gemensam ”öppen grav” där kvarlämningarna från offren staplats ovanpå varandra, det var riktigt obehagligt att se för att inte tala om doften i detta utrymme men ack så viktigt att man visar upp för allmänheten.

Vi tittade även förbi en skola och stannade dessutom till längst med vägen för att ta oss friheten att undersöka vad det var som lokalbefolkningen höll på att elda och det visade sig att man i den stora ugnen på bilderna tillverkar tegelstenar! Så himla intressant att se, inte minst att skåda arbetssättet där man utan några som helst svårigheter kastade upp ett gäng tegelstenar på huvudet för att flytta dem från punkt A till B, undrar just var Facket hade tyckt om den arbetsbelastningen?!

Att besöka en lokal marknad i Rwanda

22 september, 2016

Om ni precis som oss får för er att boka in en Gorilla Trekking i Rwanda kan jag rekommendera er att lägga in ett önskemål om att bli tilldelad en chaufför/guide som är pigg på att även visa er runt och berätta lite mer om landet, om det inte vore för att jag titt som tätt bad vår chaufför att stanna till på olika utsiktsplatser/andra lokala delar längst med vägen så hade vi tex missat den här marknaden som vi körde förbi när vi var påväg till Kigali och det är ju sådana här sammankomster som verkligen är genuina att få uppleva.

När vi svängde av vägen och parkerade utanför marknaden vill jag lova att hela byns alla invånare samlades runt omkring oss, fega som få frågade vi om inte chauffören kunde gå med oss in men det ville han inte (han satt hellre i bilen och sms:ade!!) så vi sträckte lite extra på oss och låtsades som ingenting när vi strax därpå klev in genom portarna. När vi sedan drog fram kameran och knäppte av lite bilder föll hela befolkningen ut i gapskratt, alltså de låg dubbelvikta och nästan grät av skratt…vi har aldrig någonsin känt oss så utskrattade förut och ganska snart smittade det av sig så att även vi började skratta åt hela situationen.

Efter ett varv runt de olika marknadsstånden kom sedan ett par av männen fram och frågade om jag inte kunde ta en bild på dem och ingen blev gladare än jag, resten av befolkningen var otroligt skygga och gömde sig så fort jag försökte rikta kameran mot dem så det var ganska svårt att fånga lokalbefolkningen på bild.

Hotel Rwanda

22 september, 2016

Givetvis var ”Hotel Rwanda” ett måste att besöka när vi var i Kigali, om ni inte redan har sett filmen så är det på tiden att ni gör det (Official Movie Trailer HÄR) för det är en film som inte borde gå någon förbi!! Den är inspelad 2004 och återspeglar Folkmorden i Rwanda som så sent som 1994 skapade ett obeskrivligt kaos i landet, med tanke på historien så är det imponerande hur detta land har kommit på fötter och att de så kallade ”Hutsi’s” och ”Tutsi’s” efter en sådan tragedi faktiskt valt att förlåta och numer lever ”tillsammans”.

Tyvärr så var det inte mycket vi kände igen ifrån filmen och min första tanke var att de totalrenoverat hotellet men nu när jag läst på om filmen så är den ju faktiskt inspelad i Sydafrika vilket man ändå kan förstå för det hade ju skapat kaos i landet om man efter så kort tid skildrat de hemskheter som satte skräck i en hel befolkning.

Vi tog ett glas vin/öl vid hotellets poolområde innan vi sedan begav oss mot Memorial Museum där man till minne av folkmorden skapat en samlingplats för alla de som mördades, där fick vi en grundlig genomgång om hela händelseförloppet. Här finns även gravplatser för tusentals av de som föll offer för folkmorden.

Countryside

22 september, 2016

Föreställ er att stå här med en ”hacka” i handen och ett nyfött barn på ryggen, jag kunde inte tro mina ögon när jag såg vad jag såg! Här i Rwanda får man inte många dagar att återhämta sig efter en förlossning, jag vet inte hur många kvinnor vi såg som hade virat in sitt lilla spädbarn i en sjal på ryggen och stod framåtlutade och jobbade på precis som om ingeting hänt.

Det skär verkligen i hjärtat att med egna ögon skåda det hårda livet som befolkningen lever…

Den här lille killen kom uppspringandes från floden när vi stannade till för att ta lite bilder, han och hans vänner passade på att bada i den stekande hettan.

Gorilla Trekking i Rwanda

21 september, 2016

Jag vet knappt vart jag ska börja och det går knappt att beskriva med ord vad vi har fått uppleva men jag hoppas att fotona vi tog kan förmedla en bild av vårt äventyr (det kommer även en film vid senare tillfälle). Vi var ju på safari i vintras men jag måste erkänna, även om jag inte trodde att det var möjligt, att det här till och med slår safari-upplevelsen!! Vi bokade som sagt en tredagars tur via Insight Safari Holidays som jag varmt kan rekommendera. Väl framme på flygplatsen i Kigali möttes vi av vår chaufför och det var ganska skönt att ha någon som ”tog hand om oss” när vi anlände för vi hade en tre timmar lång bilresa upp i bergen framför oss.

Dagen därpå steg vi upp vid femsnåret och gjorde oss redo för vår tur ut i regnskogen, efter en halvtimmes bilfärd var vi framme vid samlingsplatsen där vi blev introducerade till vår guide som skulle leda oss fram till gorillorna. Här delades vi även in i olika grupper utefter svårighetsklassificering samt vilket berg och vilken gorillafamilj man fick lov att hälsa på, vi placerades i en medelsvår grupp på det högsta berget (Karisimbi, 4.507 m högt) och tilldelades gorillafamiljen ”Susa” som bestod av ett tjugotal gorillor där en av gorillorna bara två dagar tidigare hade fött en liten gorillabebis…

Efter gruppindelningen var det åter igen dags för en biltur, det tog oss ungefär en och en halv timme fram till berget vi skulle bestiga och på vägen körde vi igenom diverse små byar så det var en intressant bilfärd där precis alla vi körde förbi glatt vinkade åt oss och nästan började springa lite smått efter bilen….bara det var en upplevelse i sig.

Väl framme vid berget påbörjades vandringen, man vet inte på förhand hur lång tid trekkingen kommer att ta eftersom gorillorna hela tiden rör på sig så det gäller att vara i hyfsad fysisk form för vissa gånger kan det ta timmar innan man är framme. Guiden vet dock på ett ungefär vart gorillorna befinner sig eftersom en ”tracker” tidigt på morgonen begett sig ut i regnskogen för att spåra upp dem.

Det gäller såklart också att man ser till att gå på toaletten innan avfärd men trots detta blev vi båda två typiskt nog kissnödiga precis när vi skulle bege oss upp i berget så det var bara till att använda ”bergstoaletten”, det vill säga: välja vilken buske som helst att skyla sig bakom!

Man kan välja att betala för en ”porter” som följer med och bär packningen åt en, vi kände väl att vi skulle klara av att bära våra väskor själva men samtidigt stöttar man den lokala befolkningen så vi tog hjälp av en glad liten snubbe som dessutom höll mig i handen (!!!) på de brantaste sträckorna.

För oss tog det ungefär en och en halv timme tills vi kom fram till gorillafamiljen och den känslan som infann sig när man smög sig fram i buskarna och plötsligt fick syn på alla dessa ludna varelserna kommer vi att leva länge på! Så sjukt spännande!!

Vår första syn var den här gorillamamman med sin två dagar gamla bebis, det var helt fantastiskt att se hur hon varsamt tog hand om den och inte ens lät de övriga små gorillabarnen komma fram och hälsa på den…

Jag trodde inte i min vildaste fantasi att vi skulle komma så här nära gorillorna, vi var ju bara en meter ifrån och vart än man vände på sig satt det nya gorillor. Det är svårt att förmedla på bild hur nära vi faktiskt var men i en av filmerna vi lyckats föreviga går den största gorillan av dem alla bara precis ett par decimeter från CJ som står med ryggen till och filmar mig, min min när jag får syn på gorillan är OSLAGBAR!! Ni ska få se den inom kort…

Nu bombarderar jag med gorillabilder för vi förevigade så otroligt många fina ögonblick som jag såklart vill dela med mig utav till er…

(tungan på gorillan ovan ser inte allt för fräsch ut, haha!!)

Alla gorillafamiljer har en ”silverrygg”, en så kallad ”alfahane” som styr och ställer i flocken och det är en ständig kamp om denna position då det aldrig kan vara mer än en alfahane per familj. Silverryggen är oftast den största gorillan i flocken och så länge man visar sig underlägsen honom så besvärar han sig inte med att jaga bort oss turister.

Den här bamsen (en kommande ”silverrygg”, en tonårshane som ännu inte lämnat familjen och bildat en egen) tyckte dock att några av oss var för närgångna och satte lite skräck i oss besökare, han visade tydligt genom att slå sig i bröstet att vi skulle ta några steg bort. Våra Trackers var dock otroligt professionella och kunde till och med kommunicera med gorillorna genom att ha lärt sig deras ”språk” så det var väldigt intressant att se.

Vi var hos gorillorna i ungefär en timme innan de beslutade sig för att dra vidare och det var så sjukt häftigt att se när Silverryggen kallade till sig familjen, inväntade alla medlemmar och begav sig vidare in i regnskogen….han gick såklart sist i flocken som en ”alphanne” som sig bör.

Nu är vi med andra ord ”certifierade gorilla-trekkers”, det vill säga att vi bidragit med en slant för gorillornas fortlevnad och det var väl värt varenda krona och något jag kan rekommendera alla äventyrare att pricka av på er ”bucket list”…

What to wear when on gorilla trekking

21 september, 2016

Vi hade inte den blekaste aning om vad man ska ha på sig när man åker ut på Gorilla Trekking, jag tänkte från början ha mitt träningsset från Wallderinska men ändrade mig i sista sekund. De flesta som åker på sådana här äventyrsresor har ju inhandlat full friluftsutstyrsel så vi stack ut ganska kraftigt ur mängden vill jag lova! Hur som helst blev jag avrådd från att ha träningstajts på mig och istället ta jeans vilket jag i efterhand är väldigt glad för då det tjocka jeanstyget skyddade mot alla ”brännässlor” i regnskogen. Vi hyrde även extra skydd för smalbenen vilket jag verkligen kan rekommendera vidare, vi brände oss nämligen på ett par ställen på låren där brännässlorna trängde sig genom jeanstyget och även om det inte gör överdrivet ont så är det ändå skönt att slippa och smalbenen är ju mest utsatta! Utöver detta är det även en smart idé att bära ett par tjockare handskar för många gånger måste du ta hjälp med händerna när du tar dig igenom alla buskar och snår och brännässlorna finns överallt!!

När vi steg upp strax efter fem på morgon var det dessutom ganska kallt innan solen tittade fram varför man även kan behöva en tjockare tröja att värma sig med, det är även ganska stor risk för regn så regnkläder kan också vara en god idé samt riktiga vandringsskor (klarar man sig undan regnet som vi gjorde räcker det gott och väl med vanliga löparskor!!). Vi är så glada över att vädret var på topp för inte nog med att det blir ordentligt halt och lerigt i regnskogen om det skulle regna, gorillorna tar nämligen precis som oss skydd för dåligt väder och kryper gärna in under buskar och snår för att undgå att bli blöta och då blir det ju så mycket svårare att se dem…

Det kan även vara smart att inte ha för skrikiga färger på kläderna (bortse från mina knallrosa skor, haha!!), jag såg nämligen en film på Youtube där en gorilla gick till attack mot en tjej som bar knallrosa kläder och det vill man ju helst undvika. Vandringspinnen får man låna på plats och den var ett riktigt välbehövligt redskap, på en del ställen kan det vara ganska brant och svårt att ta sig fram och då är det klockrent att ha denna som hjälp!

Vi hade egentligen ingen aning om vad som väntade oss men jag tänkte att om gorillorna kommer för nära och kanske blir nyfikna på oss människor (man har ju sett en del Youtube-klipp) så kanske det kan vara bra att ha håret uppsatt så att de inte får för sig att ta tag i håret, de är ju ändå väldigt starka, så därför gjorde jag en utvakad fläta och det var så himla skönt att slippa ha håret i ansiktet så det är också något jag kan rekommendera er med långt hår att ha…

Five Volcanoes Boutique Hotel

18 september, 2016

Samma dag som vi anlände till Rwanda åkte vi upp i bergen och checkade in på det här mysiga hotellet, när vi bokade utflykt och boende hemifrån Sverige hade vi ingenting att gå på så vi använde oss helt enkelt av TripAdvisor och utvärderade omdömena som tidigare besökare lämnat och efter att ha tagit kontakt med Insight Safari Holidays valde vi att boka allt via dem och jag måste säg att det flutit på så himla bra. Något som var nytt för oss är att man måste ansöka om ”permits” för att få komma in i Nationalparken, det släpps endast in omkring 65 personer per dag i parken där gorillorna håller till. Med andra ord var det en chansning för oss att boka och betala allt i förväg hemifrån Sverige eftersom vi inte hade något spelrum vad gäller vilka dagar att besöka gorillorna som ju var huvudsyftet med vår resa till Rwanda, vi hade ju endast fyra dagar som vi var på plats i landet! Hur som helst valde vi att chansa och lyckligt nog fick vi våra permits några veckor efter att vi hade bokat…

Hotellet ifråga kan nog klassas som ett av de lyxigaste i hela Rwanda och jag måste säg att servicen var alldeles fantastisk, alla var så oerhört måna om att vi skulle ha det bra. Kontrasterna med hur invånarna bor jämfört med hur vi bodde på detta hotellet går inte att beskriva med ord, killen som visade oss rummet gick tex in på toaletten och demonstrerade att vi hade rinnande vatten. Man riktigt såg i hans ögon hur häftigt han tyckte att detta var och passade på att sätta på kranen och dra sina fingrar genom vattenstrålen.

Frukosten på hotellet var fantastisk, frukten hörde helt klart till min favorit och här inser man hur lite frukten hemma i Sverige smakar! Jag vågar knappt tänka på vad man har gjort med frukten för att få den över till andra sidan jordklotet. Kocken på hotellet var så otroligt gullig, trots att det fanns en färdig meny med ”västerländska” maträtter lagade han efter önskemål från oss lokal afrikanska mat till oss. Jag menar, åker man till Afrika vill man ju såklart testa på deras matkultur! Jag förstår inte varför majoriteten av länderna istället för att göra det som de verkligen är bra på ska försöka sig på att anpassa allt efter oss turister, det blir sällan lika bra!

Vi hade publik utanför portarna så fort vi slog oss ner i restaurangdelen, där samlades barnen ifrån grannbyarna och vinkade på oss. Vi begav oss dessutom ut på en promenad i området men jag måste erkänna att vi var lite väl fega och kom egentligen inte så långt som vi hade önskat, vi höll oss till den enda asfalterad vägen som löpte genom berget och var således inte inne i byarna som bestod av jordtrampande små stigar och plåtskjul till hus. Man är liksom inte van vid att vara omringad av en hel karavan av barn som konstant tigger om pengar och hur mycket vi än hade velat ge dem en slant så ska man ju inte göra det, jag gjorde misstaget när jag för några år sedan besökte Gambia och ni kan ju bara föreställa er vad som händer om man ger en person och där finns 1000 andra som också vill ha (jag kan lova att det där gör jag inte om)!! När vi sedan stötte på lite äldre ungdomsgäng vände vi ganska snabbt på klacken och gick tillbaks till hotellet, även om precis alla vi frågat intygade om att det för oss turister var fullständigt säkert att gå omkring i området kändes det ändå inte helt bekvämt.

Jag försökte knäppa av lite bilder på invånarna i området men det blev dessvärre inte alls i den utsträckningen jag hade hoppats på, dels för att vi inte kände oss bekväma med att gå omkring med systemkameran som väckte en enorm uppståndelse dels så kändes det inte särskilt schysst att gå runt och fota alla men jag har i varje fall tagit lite bilder (det kommer fler efter hand). Det skär i hjärtat att se hur befolkningen i vissa delar av Afrika har det, det går liksom inte att beskriva med ord och jag vet knappt hur långt tillbaks i tiden som vi hade det på det viset hemma i Sverige. Det ska dock poängteras att ekonomin i Rwanda har förbättrats något markant de senaste åren, precis alla som vi pratade med verkade avguda den sittande presidenten som tydligen gjort enorma insatser för landet och det är ju positivt! Enligt invånarna själva finns det tex ingen som helst korruption i landet längre (vilket som för oss utomstående är svårt att tro), man har infört gratis skola för alla barn, man tar även hand om de mest utsatta invånarna och ger dem gratis sjukvård etc. Det hade varit kul att resa tillbaks till Rwanda om låt säga 5-10 år och faktiskt se skillnaden gentemot nu…

Hörrni, glöm inte bort att var och en av oss kan göra skillnad!! Vi såg röda korsets bussar lite här och var och att månatligen skänka en slant som för oss kanske är obetydlig kan rädda barn!!

Att flyga med Sydsudans vicepresident!!

14 september, 2016

Föräldrar, vänner, bekanta….ni kan nu andas ut för vi har anlänt till Rwanda helt oskadda med allt vårt bagage i sällskap! Vi flög följande tur: Port Elisabeth-Johannesburg-Nairobi-Kigali och inte nog med det fortsatte sedan vår resa med hela TRE timmars biltur upp i bergen här i Rwanda och nu har vi precis bäddat ner oss i sängen för att alldeles strax krypa till kojs och ladda batterierna inför morgondagens gorilla-trekking som påbörjas så tidigt som 06:00!!

Jag måste dock erkänna att flygturen mellan Johannesburg och Nairobi var allt annat än avslappnad när piloten bara några sekunder innan avfärd hälsade vicepresidenten av Sydsudan med följe välkomna in på flyget, jag menar med tanke på senaste oroligheterna då han gett sig i kast med att försöka störta den sittande presidenten och utropa sig själv som president inte direkt gjorde flygturen ”säkrare”. Sen förvånade det både mig och CJ att han ens valde att sätta sin fot i ett flygplan som detta för det kändes ta mig tusan som om det kom från stenåldern, herre min gud vilket sunkigt och illadoftande plan (vissa delar av planet hade dessutom TEJPATS ihop för att hålla inredningen på plats!!)!! Nåväl, vår teori är att hans val att flyga reguljärt framför privat förmodligen var en täckmantel…det var hur som helst intressant att erfara hur piloten sådär en gång i halvtimmen i högtalarna envisades med att påbörja varje mening med ”Your Highness, Mr Vice President…”