På bilden ovan är de 9 månader.
Jag hade i princip inga bilder på Ludwig när han var 7 månader men bilderna ovan är Elsa nästa 7 månader och Ludwig närmare 8 månader.
På bilderna ovan är de 6 månader.
Elsa
9 månader – Elsas utveckling
Igår fyllde hon 9 månader och med det sagt så har hon endast 3 veckor kvar med gips! Tänk, 3 veckor av totalt 4 månader. Nu börjar nedräkningen på riktigt. Hon kommer bli kvitt gipset bara några dagar innan min födelsedag. Jag gissar på att vi kommer att fira dubbelt den dagen. Jösses vilken befrielse det kommer att vara. Nu hoppas jag att hon slipper skena på dagen för annars är det lite “same same but different”. Jag vill gosa med och känna hennes ben!
Ja, vad ska man säga om utvecklingen när ens bebis sitter i bålbensgips? Jag vet helt ärligt inte vad som är “vanligt” för bebisar med gips men Elsa tar sig fram utan problem. Hon är superstark i armarna och liksom släpar benen med gipset efter sig. Om hon stöter på en matta som kommer i vägen så har hon lärt sig att lyfta ryggen så att gipset kommer ovanför mattan så att hon kan fortsätta att “krypa”. Vi kallar det krypa för jag tror verkligen att hon hade krupit vid detta laget om hon inte hade haft gips. Hon skjuter nämligen upp ryggen precis som att hon försöker få upp benen i krypställning men det går ju inte.
Elsa är superglad i mat och äter utan problem. Hon dricker både ersättning och välling men har vägrat flaskan i ett par dagar. Vi tror att det beror på att hon håller på att få tänderna i överkäken. Hon har gråtit som en stucken gris och håller händerna för munnen. Idag känns det dock som att det har släppt lite så det har nog varit tandsprickningen som spökat. Vi övar på pincettgreppet så gott det går. Det blir ju lite svårare när hon inte kan sitta i en stol. Elsa är en pratglad tjej som jollrar och gaggar mest hela tiden, än så länge har hon varken sagt mamma eller pappa.
Elsa firade in sin 9 månaders dag i denna alldeles ljuvliga handsydda klänningen från Tryffel Baby Couture. Alltså det är nog den sötaste klänningen jag har sett. Den kommer med ett par matchande puffiga byxor som hon får inviga så fort gipset är borta.
Bålbensgips – sista månaden med gips
Det blir en månad till med gips! Igår var vi på sjukhuset för gipsbyte med Elsa. Sist vi var där nämnde läkaren att hon kanske bara behövde gipset i totalt 3 månader och att man kanske kan nöja sig med en skena den sista månaden (den fjärde månaden). Vi har dock hela tiden varit inställda på att ha gipset i fyra månader så det blev ingen besvikelse för oss när vi åkte därifrån med en gipsad Elsa. Vi har nämligen ingen jätte bra erfarenhet från det här med skena så vi var ändå skeptiska till det förslaget när det nämndes. Med gipset så vet hon inget bättre, hon sitter fast och kan inte själv rubba ställningen vilket hon kunde med skenan. Skenan knakade dessutom så fort hon rörde sig vilket störde sömnen och dessutom visade det sig att den inte alls hade hjälpt. Hur som helst så såg allting jätte bra ut, höftkulan ligger som den ska i höftskålen som har börjat sluta sig om höftkulan. Allt har börjat att växa på plats men om man jämför med den andra höften så kan man se en viss skillnad på lutningen och därför vill man ta det säkra före det osäkra och ha henne fixerad i ännu en månad till.
Alltså tänk, nu har vi bara EN MÅNAD kvar av det som kändes som en oändlighet när vi fick beskedet! Fy fasiken som vi har kämpat och fy fasiken som vi ser fram emot att lägga detta bakom oss. Det senaste halvåret (eller rättare sagt 9 månaderna) har varit den tuffaste perioden i mitt liv. Det är inte bara det här med Elsa (förlossningen, rädslan för om hon tagit skada av syrebristen, bålbensgipset) som spelar in utan även mammas sjukdom och lite andra personliga händelser som verkligen har gjort att man har fått en rejäl psykisk prövning. Nu känner jag att det börjar vända och jag håller på att sakta men säkert att resa mig, dock med en hel del insikter som har uppdagats under “resans gång”. Man vet vad/vilka som är viktiga i ens liv och vad/vilka som kanske inte är så viktiga som man trodde…
Kombinerad cykelvagn, joggingvagn, barnvagn och skidvagn
-inlägget publiceras i samarbete med Hamax–
Det här är anledningen till varför jag har gått runt med ett stort leende hela helgen, jag tror inte att ni förstår vilken frihetskänsla det är att kunna gå ut på promenad med båda barnen i en och samma vagn eller rättare sagt att över huvudtaget kunna gå ut på promenad med Elsa! Eftersom Elsa har bålbensgips så får hon inte plats i vår gamla barnvagn och när jag insåg att hon utan problem kunde sitta i vår nya cykelvagn (med babyinsatsen) började jag gråta av lycka. Jag kan knappt hålla räkningen på antalet promenadturer som jag har tagit de senaste dagarna, äntligen kan jag komma ut och röra på mig igen för jag har bokstavligen varit låst här hemma tillsammans med Elsa. Nu har vi förhoppningsvis bara en månad kvar med gipset och sen kommer hon (så fort hon har lärt sig att sitta själv) kunna sitta direkt i sätet precis som Ludwig, Ludwig älskar förresten att åka i vagnen och tycker att det är lite mysigt att sitta där tillsammans med lillasyster. Elsa är också helt lyrisk, hon har ju knappt sett något annat än hemmet så hennes ögon är stora som tefat när vi är ute och promenerar.
Det här är alltså en cykelvagn som man även kan använda som barnvagn och med tillhörande jogginghjul även som joggingvagn och för den riktigt aktiva familjen kan man dessutom omvandla vagnen till en vagn som man kan ha med sig på skidturen. Ja men ni hör ju själva, jag är i vart fall lyrisk! Vi har bestämt oss för att bli en “friskus-familj” och åtminstone en dag på helgen ha någon form av aktivitet inbokad som innebär motion och det är just av den anledningen som vi från början bestämde oss för att införskaffa denna vagnen för då är det verkligen inga problem att ha barnen med sig på våra turer. Till en början ska vi utforska närområdena och försöka att beta av olika vandringsleder och skogsslingor, jag är så himla taggad! Jogginghjulet som vi har beställt till vagnen men ännu inte har testat är nämligen super bra till att köra med i lite mer terräng så jag tror att vi ska börja med en skogsslinga, förmodligen blir det bokskogen…
Cykelvagnen är så otroligt smidig, den rullar hur lätt som helst och man svänger med den i en handvändning. Baktill finns det ett stort utrymme för packning vilket underlättar när man till exempel ska åka iväg på utflykt eller rent av ska gå inom matbutiken och handla. När jag har gått mina promenader runt Kalkbrottet har jag rullat ner det inbyggda insektsnätet vilket är kanon även om barnen skulle ligga kvar och sova i vagnen efter att man har varit ute på promenad, så behöver man inte oroa sig för mygg eller andra insekter. Det finns även ett inbyggt solskydd som sträcker sig en bit ner på framsidan av vagnen, som ni kan se på bilden nedan.
Babyinsatsen var verkligen super för Elsas del, den behöver man ha till de minsta som inte har lärt sig att sitta själv. Det ska bli spännande att se hur snabbt Elsa lär sig att sitta sen när hon är kvitt gipset, åh vad jag längtar! Så fort Elsa är stor nog kommer vi även att börja cykla med vagnen…
Alltså det ser så galet mysigt ut när barnen sitter här i tillsammans, under första promenaden som jag tog med dem höll Ludwig Elsa i handen. Alltså nyp mig, så jäkla gulligt!! Ludwig måste dessutom vara lite försiktig när de sitter i vagnen tillsammans eftersom Elsas fötter är fixerade och än så länge har han varit så himla duktig, Elsa hamnar dessutom lite längre fram i och med babyinsatsen vilket är super för det gör att Ludwig ändå har fullt benutrymme.
Utflykt för barn – åka ångtåg på Österlen
Igår packade vi in oss i bilen tidigt på morgonen och åkte hela vägen bort till Brösarp, där stod detta vackra ångtåg och väntade på oss. Ångtåget har tuffat på denna järnvägen sedan 1971 och numer kan man köpa en tur och retur biljett för ett par hundralappar och njuta av den vackra utsikten mellan Brösarp och S:t Olof på Österlen, barn reser gratis. Vi fick nästan en hel kupé för oss själva och inledde givetvis med ett blöjbyte på golvet, haha! Det var en mysig utflykt, Ludwig hade dock lite myror i byxorna så han ville mest springa runt på tåget vilket man inte får lov att göra. Däremot fick man stå utomhus och det tyckte han var jätte spännande…
Vi var lite rädda för hur bilresan skulle gå med Elsa och gipset men det gick faktiskt över förväntan, dock får man försöka att matcha när hon ska sova för annars vill hon absolut inte sitta i sin bilstol. Sen ska jag inte försköna det här med familjeutflykter för jösses vilken logistik det är och stressen på morgonkvisten innan man fått in allt och alla i bilen hade man gärna skippat men väl på plats så är det faktiskt värt mödan för det blir alltid trevligt.
Efter tågturen stannade vi till på Fridens Gårdskrog (vi hade bokat bord) som serverar alldeles förträffligt goda pizzor, en av de bästa jag har ätit. DOCK så måste jag poängtera hur otrevligt bemötande man får ifrån en av ägarna, eller det är nog snarare bara hennes attityd som man upplever som otrevlig för hon liksom snäser av en på ett sätt som gör att man blir alldeles förvånad. Jag läste på TripAdvisor och det verkar vara en genomgående synpunkt vilket är synd för stället är verkligen jätte mysigt, det blir dock inga fler besök från oss. Jag tycker det är så viktigt med bemötandet när man är på restaurang.
Elsa 8 månader
Nu är den här lilla tjejen hela 8 månader och vi är ännu lite närmare dagen då hon blir kvitt gipset, på tisdag är det bara tre veckor tills andra gipsbytet! Hon blir mer och mer frustrerad för var dag som går och jag tror att det beror på att hon så gärna vill ta sig framåt men inte kommer så långt. Hon kan förflytta sig lite grann i gipset, hon kasar tex bakåt utan problem, snurrar runt och kan även gunga sig framåt lite men då får hon kämpa för kung och fosterland. Vissa barn kan tydligen “krypa” med gipset, men det är förmodligen de barnen som inte har den där pinnen på gipset. Gipsningen ser nämligen olika ut beroende på vilket sjukhus, jag tycker även att de gjorde rundningen i magen så himla stor på Elsa denna gången så när hon ligger på magen liksom gungar hon hej vilt.
I övrigt så har hon fått två små tänder som snart är helt uppe och hon jollrar nyanserat och har börjat att säga “nej, nej, nej”, jag minns att Ludwigs första “ord” var “ma-ma-ma-ma” men Elsa har väl blivit inspirerad av att vi konstant säger “NEJ, NEJ, NEJ” till Ludwig! Haha! Vi har börjat öva på pincettgreppet så nu sitter hon i vårt knä och äter små bitar av en macka utan problem. Stor tjej nu!
Sömnen går lite upp och ner men är betydligt bättre än vad den var med Ludwig i samma ålder! Vi lägger henne i vår säng klockan 19 sen vaknar hon ganska många gånger under kvällen men det räcker oftast att vi lägger handen på henne så somnar hon om och runt 22-tiden sover hon mycket djupare och vaknar inte av minsta lilla ljud. Inatt hade vi tex en superbra natt och hon sov i princip hela natten med ett litet uppvak vid tre men då somnade hon om efter att jag lagt handen på henne. Vissa nätter kan hon dock vakna till ganska många gånger men det är sällan som vi måste ta upp henne och vagga henne, oftast räcker det med handen. Jag har dock så svårt för att sova med handen på henne så de nätterna när hon får för sig att vakna till så många gånger blir sömnen inget vidare för min del. Vi har börjat turas om att sova på soffan nu för den som sover på soffan får i princip en hel natts sömn med undantag för när Ludwig vaknar till och skriker på oss. Han har nämligen börjat med det efter att vi pottränade honom och till en början behövde han gå upp och kissa om natten men nu håller han sig utan problem och kissar först på morgonen vilket också har gjort att han börjat sova hela nätter igen. Sömnen påverkar ju så mycket, jag förstår inte hur vi orkade med när Ludwig höll åtminstone mig vaken hela nätter fram tills dess att han var över 1 år. Elsa är så mycket duktigare på det där…
På dagen sover hon oftast bara en gång, ibland blir det redan vid halv tio men vi försöker styra det så att hon sover vid tolvtiden. Oftast sover hon 1-1,5 timme, jag har hört vissa barn som sover två pass per dag och närmare två timmar per sovpass. Vilken skillnad, själv kämpar jag med att försöka att underhålla Elsa alla vakna timmar och det är inte alltid så lätt.
Ingen bekväm ställning att bära henne så här med gipset, den där pinnen liksom skär rakt in i midjan! Jag längtar något enormt efter att få bära henne utan detta gipspaket!
Värmeböljan tar kål på oss
Jag har haft lite strul med bloggen på sistone och det verkar som att jag var tvungen att byta webb-browser för nu plötsligt fungerar det igen, jag kunde tex inte tidsinställa inlägg eller redigera gamla inlägg. Så märkligt att webb-browsern är boven, jag kommer nog aldrig att förstå hur allt det där hänger ihop. Jag fick även rekommenderat att aktivera något som heter SLL vilket jag nu har gjort men nu visar det sig att jag måste gå in och ändra i inställningarna i Google Analytics för annars blir inte statistiken korrekt. Gäsp, liksom! Allt det där tekniska är ju så tråkigt och med två små här hemma finns det inte riktigt utrymme för att sätta sig med det där, jag får försöka att lösa det någon kväll när de sover helt enkelt.
Den här värmen tar lite kål på oss här hemma, jag förstår att den är efterlängtad för er som kan hänga på stranden eller ligga vid någon glassig pool och svalka er men för min lilla prinsessa som sitter i en gipsvagga är den olidlig!! Vi har varit utomhus i omgångar, i skuggan, men får ganska snart gå in och svalka av oss framför AC:n på ovanvåningen. Oj som vi ska ta igen allt badande nästa år! Igår när Ludwig kom hem från Förskolan satte vi igång vattenspridaren så att han kunde svalka sig där, det blev visserligen en hit men man vill ju ändå att han ska få hänga vid stranden. Jag tror bestämt att vi får dela på oss idag så får en utav oss dra till stranden och en får stanna hemma med Elsa, jag misstänker att jag åker på det sistnämnda.
Ikväll ska mannen på Herrmiddag så jag får äran att köra nattningen med två kids, vilket är lättare sagt än gjort när Elsa sitter i gips! Jag får som tur är besök av Amanda ikväll och förhoppningsvis kan hon passa ett av barnen medans jag nattar i omgångar. Jag ser så fram emot vår tjejkväll, förutom gott käk och häng ska vi sitta med våra sites och planera…
De små ögonblicken…..
Jag älskar de här bilderna, de återspeglar verkligen den familjeidyll som jag tänkte mig när vi bestämde oss för att skaffa barn (bortsett från att Elsa sitter i en gipsvagga då förstås). Dock är det här med familj långt ifrån en idyll i vardagen men just de här små ögonblicken gör mig lycklig ända in i själen, mina fina barn som jag är beredd på att göra allt för.
Vi packade vagnarna och gick ner till stranden som till vår stora glädje ekade tomt just denna dagen, barnen fick inviga sina nya UV-tröjor från märket PRTECT och jag är fullkomligt kär i volangärmen på Elsas tröja. Jag har dessutom en likadan UV-tröja som jag ser fram emot att inviga nästa gång vi hänger i solen, den har ju lyst med sin frånvaro här i Skåne nästintill hela sommaren så vi får se ifall tillfälle ges. För Elsas skull är det dock bara positivt att vi inte har någon stekhet sommar och den här tröjan använder hon med glädje ändå för den är så mjuk och skön.
Igår mötte jag upp ett par vänner på Kajuteriet här i Limhamn och oj så välbehövligt att få komma ifrån om än för några timmar, vi stannade tills stängning och blev bokstavligen hemkörda från restaurangen eftersom vi var de sista kvar på stället. Haha!
Dance like a Ballerina…
Jag sitter här framför datorn med en kaffe i handen, Ludwig har en heldag tillsammans med mormor och Calle i sällskap av Fixar-Jocke (vad tusan skulle vi göra utan honom) är iväg på en turné mellan Malmös alla byggfirmor. Jag får berätta mer om orsaken till detta vid ett annat tillfälle men jag är evigt tacksam över att de hjälper oss i tid och otid, vi är ju nybörjare med att vara husägare och då behövs det lite guidning från erfarna experter. Elsa har vägrat att sova middag och först nu när klockan börjar närma sig 16 fick jag henne att somna i vagnen här inne, jag har satt på lite avslappnande musik som hon nu ligger och sover till. Under sommarlovet har Ludwig nämligen sovit middag till avslappningsmusik och han älskar verkligen det, han kan självmant gå till vagnen och sätta sig när han känner att det är dags för en liten lur och man riktigt ser hur han njuter av att sitta där i och lyssna på musiken tills han slutligen faller i sömn.
I övrigt gör vi inte så mycket om dagarna, igår for vi iväg till Almviks-gården för att rida med Ludwig men till hans stora besvikelse hade tjejen som skulle haft hand om ridningen den dagen blivit sjuk. Han har verkligen fått dille på hästar och det riktigt skar i mammahjärtat när jag såg hur ledsen han blev när han förstod att det inte skulle bli någon hästridning. Tips på ställen där vi kan rida med honom mottages tacksamt! Kummingården är fullbokat i veckor framöver så det stället har vi parkerat. 
Hur söt är min alldeles egna lilla ballerina? Jag tycker att det där gipset börjar bli fruktansvärt jobbigt nu, jag känner mig stundtals så himla ledsen för det känns som att vi förlorar “bebistid” med henne. Jag orkar knappt bära henne och det är heller inte bekvämt att ha henne i knät, när mormor är här så kan hon tex knappt hålla henne för är man dessutom ovan vid att bära en bebis med gips så blir det ännu jobbigare. Vår lilla tjej! 
Jag vill inget hellre än att gosa med henne och se henne krypa, sitta och stå upp! Hur stor kommer hon hinna bli innan gipstiden är över? Efter gipset blir det med största sannolikhet en bedrövlig skena och kommer hon då att ha den dygnet runt? Usch, vissa dagar känns det nästan som att jag håller på att bryta ihop…
Vi får väl hoppas på att hon vill börja dansa balett för då lär hon nog inte ha några problem med att göra Grand Plié, haha!