Outfits

Vecka 23 och en höstoutfit

Vår helg passerade i en hiskelig fart, vi hade en riktig ”fixarhelg” och fick gjort en massa men jösses så trötta vi var när vi slog oss ner i soffan igårkväll. Vid halv tio orkade jag inte hålla ögonen öppna en sekund längre så jag bäddade ner mig i sängen och slocknade på tre röda. Det blev en händelserik natt för jag drömde flera olika drömmar, dock var det bara mardrömmar så jag vaknade rent genomsvett och skräckslagen när klockan väl ringde vid sex. Det ska tydligen vara väldigt vanligt att man drömmer livligt under graviditeten och det kan man lugnt säg att jag gör…

Igår gick jag in i vecka 23 och jag är så glad att vi passade på att knäppa av lite nya bilder när vi var påväg till Geijersgatan för att köpa mitt efterlängtade träd (mer om detta i ett senare inlägg), det blir ju svårare och svårare att ta bilder nu när vädret börjar bli kasst och det dessutom blir mörkt mycket snabbare. Sen är det minst sagt en utmaning att hinna med att fotografera när man har barn och dessutom jobbar heltid men jag får försöka klämma in det på helgerna för jag vill så gärna dokumentera min graviditet precis som jag gjorde när jag var gravid med Ludwig.

Nu är Elsa 27cm lång mellan huvud och fot och i slutet av veckan väger hon 550g. Man kan fortfarande ana skelett och organ genom barnets hud. Hörseln förbättras och nu kan hon urskilja ljud både inifrån och utanför min kropp. När hon sedan föds kommer hon att känna igen våra röster, allra mest kommer hon nog att känna igen Ludwigs skrik! Hahaha! Jag vet inte om Ludwig förstår att det är en bebis i magen men han klappar iaf magen, drar upp tröjan och pussar den. Både jag och mannen smälter när han gör det.

Plisserad klänning – en klassiker i garderoben

Jag måste bara publicera en närmare bild på denna alldeles ljuvliga klänningen som jag fyndade på rean för några veckor sedan, dock hann vi inte med att knäppa av fler bilder än den här för minneskortet tog slut eftersom jag hade glömt att radera gamla bilder på kortet som jag inte hade hunnit föra över på datorn än. Så typiskt för jag gillade verkligen denna looken där jag hade stylat klänningen med ett par sneakers, min stora Mulberry har dessutom åkt fram nu lagom tills jobbstart efter veckor av semester.

Klänningen är ingen gravidklänning men i och med den är oversize i modellen kommer magen rymmas där under ett bra tag framöver, sen kan jag ju använda den även när jag inte längre är gravid. Ni finner den här (klick), dock finns inte den färgen som jag har kvar.

Det blir en lillasyster, en liten Elsa…

Åhhh, känslan när man får se den där lilla bebisen på monitorn när man är på ultraljud. Den går inte riktigt att beskriva med ord, det känns så himla overkligt men samtidigt blir det så verkligt när man ser att det faktiskt är en bebis som ligger och sprattlar där inne. Jag har ju inte känt några särskilda sparkar än och barnmorskan berättade att eftersom min moderkaka ligger i framkant så trodde hon att det kommer dröja ytterligare någon vecka innan jag känner något. Skönt att höra för man vill ju ha det där livstecknet så att man vet att bebisen har det bra, kände mig lite nervös inför ultraljudet idag eftersom det sägs att man brukar känna av sparkar tidigare när man är gravid med nr två.

Allt såg hur som helst bra ut på ultraljudet och vi fick bekräftat att det är en liten flicka som växer i min mage, tänk att jag ska få en dotter. Jag som var helt bombsäker på att jag bara skulle få pojkar och jag som har gått och drömt om att få köpa de där söta klänningarna och varit så nära på att köpa en till Ludwig, haha! Elsa har redan fått sin första outfit, både från mig och från mormor och det kommer att bli många därtill. När det gäller könet så fick vi reda på att det var en flicka redan i samband med förra ultraljudet eftersom vi valde att göra NIPT-testet och nu när även barnmorskan sa att det är en liten flicka finns det inga tvivel på könet. Tänk att man kan få reda på det innan bebisen ens har fötts, ganska häftigt ändå! Nu vill jag bara att andra halvan av graviditeten ska gå snabbt och att allt ska gå bra såklart…

Lilla Elsa vägde enligt barnmorskans beräkning 272 gram och enligt appen ska hon vara 22cm lång. Utvecklingen av sinnesorganen hörsel, syn, känsel, smak och lukt kommer nu och jag hoppas att både Ludwig och Elsa får bättre syn än både mig och CJ som har haft glasögon/linser sedan typ högstadiet. Jag minns hur jobbigt jag tyckte att det var och fortfarande kan tycka att det är, när jag jobbar kan jag tex inte ha linser för mina ögon blir alldeles torra av att sitta framför datorn.

Klänningen är ny och kommer från Samsø Samsø, det är ingen gravidklänning men magen har gott om plats att rymmas där under så det får bli en klänning jag kommer att bära flitigt under hösten. Jag fullkomligt älskar plisserade plagg och var bara tvungen att slå till på denna när jag såg den på rean…

Den busigaste killen som finns!

Denna dagen till ära hade jag och Ludwig klätt oss i lite matchande outfits, jag tänkte att vi kunde passa på att knäppa av några fina bilder ihop när vi ändå skulle gå ner till Hamnfestivalen och förmodligen rent tidsmässigt parera solnedgången på vägen hem. I vanlig ordning tyckte inte Ludwig att det var någon särskilt bra idé, däremot tyckte han att det var alldeles väldigt lägligt att busa med både mig och maken och bilderna blir ju därefter….jag menar titta bara på bilderna längre ner i inlägget.

Haha, jag orkar inte!! Det gäller verkligen att ha ett stadigt grepp om honom när man bär honom numer för plötsligt börjar han slingra sig eller kasta bak huvudet eller som i det här fallet då han försökte kravla över min axel och bokstavligen greppade tag i min klänning (och bh!!) för att kasa sig ännu längre ner. Det var tur att ingen gick förbi för jag flashade helt garanterat gumpen  och mer därtill!

Nu när jag är gravid ska jag helst inte bära omkring på Ludwig (enligt barnmorskan) men det är ju fullkomligt omöjligt, ibland vill han dessutom bara vara hos mig! Hur har ni som varit gravida, samtidigt som ni har haft en liten, gjort? Jag känner ju av att min kropp egentligen inte mår bra av att konka på denna lilla knatten, jag har tex börjat få sammandragningar och jag har dessutom foglossning som gör sig till känna vid hastiga rörelser.

Hans busiga skratt när han får sådana här anfall är magiskt, han skrattar liksom non stop och helt från hjärtat.

Vecka 20 och snart halvvägs…

Den här veckan har bokstavligen swishat förbi, hoppas det fortsätter så här (ur ett gravidperspektiv)! Det är så svårt att veta vad man ska ha på sig nu för alla mina vanliga kläder är för små, allt sitter sådär obehagligt tajt och jag känner mig inte alls bekväm i plaggen (eller i min kropp heller för den delen). Det skönaste att bära är helt klart klänning, helst pösiga sådana. Den här blommiga klänningen är en gammal favorit som visserligen var på gränsen till för liten nu (här, klick, är jag i ungefär samma vecka när jag bar den när jag var gravid med Ludwig och då ser den nästan lite oversize ut), dels i kortaste laget men även början till för tajt i armarna. Det är inte klokt hur snabbt jag växer denna gången, hela jag är bokstavligt talat svälld! Man inser dessutom hur svårt det är att ta sig tid till att motionera nu när man redan har en liten knatte att ta hand om, energinivån är i princip obefintlig efter en dag med Ludwig och när man har någon inplanerad aktivitet varje dag så hinner man inte! Vi försöker göra något kul för Ludwig varje dag, idag när vädret är kasst bokade vi in en spontan playdejt med hans kompis Isabella. Det gäller att aktivera och trötta ut de små under dagarna för då blir kvällarna så mycket lugnare, man har ju verkligen fått ett annat perspektiv sedan man fick barn. Haha!

Kofta från Newhouse och klänning från Veromoda.

Ett lila blomsterhav och vecka 19

I söndags gick jag in i vecka 19, snart halvvägs….men vem räknar?? Det är en märklig känsla för samtidigt som tiden går så otroligt fort nu när man redan har ett barn så känns det som en evighet tills BF. Beror kanske på att jag har mått så fruktansvärt dåligt den här graviditeten? Nu mår jag i vart fall mycket bättre, mår illa lite då och då men det är hanterbart. Jag har dessutom drabbats av foglossning vänster om svanken ner mot rumpan, det känns bokstavligen som att det hugger och snabba rörelser gör så otroligt ont. Utöver det är jag väldigt trött och blir andfådd för ingenting men annars inga symptom. Jag har inga cravings på något särskilt, mer än att jag har väldigt stor aptit och äter betydligt mer än vanligt. Än så länge känner jag inga tydliga sparkar eller rörelser i magen, vid några tillfällen har det känts som ett fladder men jag är osäker på om det är bebisen som jag känner eller om jag rent av bara är orolig i magen. Jag längtar tills vi ska på rutinultraljudet nu så man vet att allt är bra med den lille sen längtar jag tills dess att jag faktiskt känner att jag har en bebis i magen för det blir lite mer verkligt då….

Enligt min app är bebisen 20cm långt och väger mellan 170g – 220g, mjölktänderna är färdigutvecklade och anlagen för de permanenta tänderna börjar komma. Galet när man tänker på det!

När jag fick syn på detta lila blomsterhav kunde jag inte låta bli att stanna till för att knäppa av några bilder, först var jag rädd att det var tistlar och det hade kanske inte varit så skönt för benen. Utöver mängden blommor kryllade det av humlor och bin så var steg jag tog fick jag först säkerställa att jag inte fick upp en humla under kjolen, haha!

Min mage är redan enorm och jämfört med förra gången jag var gravid upplever jag mig själv som mycket större, så här (klick) såg jag ut när jag var 20 fulla veckor när jag var gravid med Ludwig. Så kul när man kan gå tillbaks i arkivet och jämföra graviditeterna. Jag väger redan 60kg, dvs +8-9kg!! Med Ludwig vägde jag som mest 64kg så jag kommer helt garanterat gå upp mer i vikt den här gången…

Som en sommaräng…

Jag är så glad över mina plisserade kjolar nu när jag är gravid, de är nästan finare att bära med en mage! Exakt denna outfiten bar jag förra året på midsommarafton och jag fullkomligt älskar mönstret på kjolen, den minner mig om en vacker sommaräng. Platsen som vi tog bilderna på har jag gått förbi så många gånger under mina promenader och var gång har jag tänkt att här måste jag knäppa av lite fina bilder innan alla blommor är överblommade och jag är så glad att vi lyckades få till en dag då vi stannade till och tog bilder här. Tanken var att jag skulle ta bilder på Ludwig men han är verkligen inte samarbetsvillig när det gäller att fotograferas, jag fick till några enstaka som ändå blev OK. Han sprang dock mest rundor och letade stenar vilket han tyckte var så roligt och givetvis skulle han leta sten exakt där jag stod när vi skulle knäppa av bilder på min outfit!

Kjol: SAND / Blus: Filippa K / Sandaler: Zara / Väska: Mulberry

Plisserad kjol – en favorit som gravid

Jag har haft tre superdagar utan något illamående alls men igår kom det tillbaks, inte i full skala men jag mådde halvkasst i princip hela dagen och blev genast påmind om hur dåligt jag har mått. Åh va jag hoppas på att det bara var tillfälligt och att vändningen faktiskt är här, jag orkar inte må illa längre! Igår hade vi i vart fall svärföräldrarna på besök hela dagen så jag passade på att vila en stund på dagen, tog en promenad i all min ensamhet och njöt av att slippa punktmarkera vår lilla Ludwig som klättrar på precis allt, det gäller verkligen att ha honom under uppsikt nu!

Idag ska Ludwig till frisören, vi har bokat tid här i Limhamn och jag hoppas verkligen att de är duktiga på barnfrisyrer. Det känns lite vemodigt att kapa hans små lockar men samtidigt så är han så himla långhårig nu och jag tror att han själv kommer att tycka det är skönt med kortare hår. Kring lunchtid har vi städpatrullen på besök så då ska vi passa på att luncha på något mysigt ställe här i byn, i eftermiddag har vi bjudit över ett par vänner för grillning. Det är verkligen så himla skönt med en ”hemester” i år, att ha tid till att faktiskt träffa alla vänner och våra familjer. Imorgon och på söndag är vi bortbjudna och på månd-onsd får vi besök av mina föräldrar, det blir verkligen en sommar i ”goda vänners lag”.

Häromdagen såg jag ut så här, jag älskar verkligen plisserade kjolar och jag tycker det är så snyggt att bära nu när man är gravid. När magen blir lite mer definierad kommer det vara ännu snyggare! Sedan jag blev gravid har jag införskaffat flera slappa t-shirts, jag lever i dem för tillfället och det är enkelt att ”dressa upp” med en kjol samtidigt som jag fortfarande kan känna mig bekväm. Jag avskyr när kläderna sitter åt! Skorna är nya, jag fick dock lite skoskav efter att jag gått med dem utan strumpor. Jag är världssämst på att köpa bra strumpor så har ni några tips får ni gärna dela med er, jag har testat alla märken känns det som men antingen sitter de inte alls bra på foten/kasar av i skorna eller också slits de ut på en vecka.

Hur vacker omgivning har vi inte här i Limhamn?? Jag får nypa mig själv i armen ibland, tänk att vi bor här…

Två dagar utan illamående, en bihåleinflammation som släppt och en förkylning som är påväg att lätta

Dessa två dagarna som jag inte har känt något illamående känns som en ren befrielse, jösses vilken skillnad det gör på välbefinnandet! Kan det vara så att det är påväg att vända för mig? Jag vågar inte hypa något för plötsligt så kommer det tillbaks och jag ligger åter igen pall här hemma men jag var bara tvungen att dela med mig av att jag har haft två dagar som inte har känts som att jag går omkring med tiderna maginfluensa-symptom. Kanske kan det ge lite hopp till någon där ute som precis som jag mått/mår så fruktansvärt dåligt. Nu har jag inte varit en av de som kräkts under mitt gravid-illamående (jag har kräks en gång) utan det har snarare legat där som ett moln och konstant förpestat tillvaron för mig. Jag vet inte vad som är att föredra men är det så att illamåendet åtminstone för en stund hade försvunnit efter en kräkning så hade jag så mycket hellre kräkts!

Bihåleinflammationen har i princip släppt nu och jösses vilken lättnad, jag har haft ett tryck över ena kinden som spridit sig upp i panna och dessutom orsakat tandvärk i halva överkäken. Jag tror bestämt att jag har slagit rekord i antalet förbrukade näsdukar och känslan av att det finns minst lika mycket tjockt gul-/grönaktigt snor kvar som trycker över hela näsan hur mycket du än försöker fräsa ut är också en ren plåga. Lägg där till illamåendet och en huvudvärk (nästan så att jag tror att jag haft migrän) som inte är av denna värld för att inte tala om en puls som stiger till 300 hundra bara du försöker röra dig från en punkt till en annan så har du svaret på hur jag mått den senaste veckan. Nu förstår ni kanske befrielsen som jag i detta skrivande ögonblick känner? Jag hade kunnat betala så mycket pengar för att få må bra resten av livet för man inser att hälsan är så otroligt viktig och tyvärr inget som man (ofta) kan påverka.

Nu är jag gravid i vecka 17 och behöver jag ens nämna att jag känner mig gigantisk (redan!!)?? Jag gick tillbaks i arkivet för att se hur jag såg ut i vecka 17 när jag var gravid med Ludwig och jösses, man kunde inte ens se att jag var gravid! Nu har säkert det faktum att jag mått så fruktansvärt illa varit en av orsakerna till att jag denna gången svullnat likt en ballong, för min del har jag ätit något enormt! Småätandet har på något vis mildrat illamåendet för korta stunder och det i kombination med noll träning och knappt någon motion har resulterat i att jag lagt på mig alldeles för många +kg och bokstavligt talat svällt. Jag har tex redan behövt köpa nya bh:ar för de gamla är för små i både volym och omkrets, undrar just hur det här ska sluta? Med Ludwig gick jag upp +14kg och jag har redan lagt på mig hälften av dessa kilona plus att jag inte riktigt hade kommit tillbaks till min ursprungsvikt när jag blev gravid denna gången.

En puderrosa dröm

Vi gjorde ett snabbt försök till att dokumentera min outfit som jag bar på Amandas möhippa i lördags men alltså det var omöjligt, vinden var så stark och tog tag i både klänning och hår så jag hade fullt upp med att försöka hålla detta till rätta. Det var rena rama stormvädret som infann sig så vi gav snabbt upp och bättre än så här blev det inte, men jag vill ändå visa er denna ljuvliga klänning som jag fyndade på H&M för några ynka 100-lappar. En puderrosa dröm om ni frågar mig! Vi hade såklart rosa tema på möhippan så det var ett alldeles perfekt tillfälle att inviga denna stassen på…

Older Posts