Vilken dag det blev igår, den kommer jag att leva på länge även om den inte började så bra! Jag hade nämligen en hemsk natt mellan lördag och söndag och vaknade kring halv fyra av att hela magen bokstavligt talat värkte. Det kändes som en ENORM mensvärk och ganska snart hade vi slagit numret till förlossningen, vi blev seriöst oroliga över att Ludwig kanske kunde vara påväg ut då slemproppen dessutom gått tidigare under dagen samt att sammandragningarna har eskalerat mycket på sistone. Jag fick order om att ta två alvedon och sedan avvakta ett par timmar för att se om värken gick över, lyckligt nog avtog smärtorna efter en och en halv timme och jag lyckades till slut slumra till ett par timmar. Jag var med andra ord ett VRAK när jag vaknade upp och var så otroligt nära på att ställa in fotograferingen som jag för längesen hade bokat in med Linda & Aleks, maken däremot envisades med att det ändå bara skulle ta någon halvtimme och att han mer än gärna kunde köra/hämta upp mig så jag bet ihop och fixade till mig. Han visste såklart om planen och ville int tejag skulle missa en sådan trevlig tillställning…
Tur var väl det för OJ så överraskad jag blev när dessa härliga tjejer plötsligt kom springandes emot oss, jag hade verkligen inte anat någonting och hade helt ärligt inga som helst förväntningar på någon Babyshower. Jag menar, det är mitt i juletid och de flesta är redan väldigt uppbokade med släkt och familj. Hur som helst hade denna dagen planerats sedan länge och vår gemensamma fotografering hade tydligen varit en täckmantel för Ludwig’s Babyshower, så himla gulligt och min dag förvandlades plötsligt till en supermysig tredje advent. Den hade inte kunnat spenderas på bättre sätt och jag kan lova er att jag i princip rullade hem efter all smörgåstårta, prinsesstårta, cupcakes och allt annat snask som hör just en Babyshower till. Tack snälla för att ni förgyllde min söndag och styrde upp en sådan trevlig babyshower!
Aleks var snabb och knäppte dessutom av dessa ljuvliga bilder som jag är så glad över att ha som minne, så roligt upplägg och jag hade så gärna velat se minen när jag efter en stund insåg vilka det var som kom springandes mot oss för till en början stod jag bara som ett stort frågetecken och kunde verkligen inte koppla hela situationen.
Ludwig fick så fina presenter för att inte tala om den urgulliga ballongen, vi får väl som det finns någon luft kvar i den när han väl bestämmer sig för att komma ut…