Inatt var jag med om något riktigt läskigt, något som sedan höll mig vaken resten av natten.
Vi har ju ännu inte köpt någon säng till Elsa så vi kör fortsatt på att en av oss sover på soffan och en med Elsa i sängen. Inatt var det min tur att sova på soffan och vid fyratiden skrek Ludwig till och grät nästan lite hysteriskt samtidigt som han skrek ”maaaaaaamma”. Oftast så sover han hela nätter men ibland vaknar han till vid tre-fyra tiden och då får man gå in och bädda om honom och sjunga. Det är aldrig några långa omnattningar utan han somnar om på mindre än fem minuter. Inatt när jag kom in på hans rum var det helt kolsvart där inne vilket också var anledningen till att han var smått hysterisk. Vi har nämligen alltid hans Iris-lampor tända vilket ger ett svagt svagt behagligt sken. Min första tanke var, vilket jag också sa högt till Ludwig ”har pappa glömt att tända nattlampan”. Jag sträckte mig efter lysknappen och tände och stoppade sedan om Ludwig och började sjunga. När jag satt där bredvid sängen och funderade blev jag genast lite rädd. Det var ju jag som nattade Ludwig och Irislamporna är ALLTID tända när vi nattar honom för annars är det ju kolsvart inne på rummet. Det är alltså inte alls logiskt att någon utav oss skulle ha släckt lampan!!
Kan lampan släcka sig själv? På riktigt blev jag alldeles mörkrädd och inbillade mig att det kanske spökar här hemma. Vi bor ju trots allt i ett över 100 år gammalt hus. Förmodligen så finns det en rimlig förklaring och nu tänkte jag googla Irislampor och se om någon varit med om något liknande. Kanske släcker lampan sig själv när lamporna är påväg att dö? Vi har ju haft nattlampan väldigt länge nu och aldrig bytt lamporna…