Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, jag hade nämligen en liten förhoppning om att jag denna gången skulle kunna skriva ett positivt inlägg och det kan jag väl till viss del. Jag har tex tagit beslut och tecknat gravidförsäkring, inte en sekund för sent känns det som men ganska mycket att sätta sig in i innan man vet vilken försäkring som passar ens personliga preferenser. Jag har dessutom blivit mer ordningsam med mina vitamintabletter (de som heter ”gravid”) och därmed behöver jag inte heller äta järntillskott för tydligen var mitt järnvärde bra trots att jag slutade med järntabletterna jag blev ordinerad redan efter ett par dagar eftersom de gjorde mig så hård i magen.
Nu till det som fått mig att bli lite nere i helgen! Jag besökte nämligen BVC i syfte att göra mitt glykostest i veckan och det första barnmorskan (samma barnmorska som gav mig fel information kring mitt och barnets Rhd-värde) påpekade när jag kom dit var att jag åter igen måste hoppa på en antibiotikakur (det är min tredje i raden) eftersom min kontrollodling visade fortsatt urinvägsinfektion, vilket de har MISSAT att informera mig om. Jag menar, det var ju flera veckor sedan jag lämnade in denna odling! De säger ju att de endast hör av sig om det visar sig att resultatet ger utslag på fortsatt bakterie, med andra ord hör de inte av sig oavsett vad! (Jag ringde dessutom själv in när jag inte hade hört något ifrån dem efter en vecka just för att det varit så mycket missförstånd men då kunde inte den barnmorskan jag pratade med ge mig någon information kring mitt test och till slut släppte jag det och förlitade mig på att de skulle hört av sig om något var fel!) Detta fick mig att brista ut i tårar och allt kändes ganska hopplöst, jag menar HUR mycket kan gå snett egentligen? Givetvis finns det en oro att alla dessa misstag påverkar vår bebis utveckling, det är ju inte bra att gå med en obehandlad urinvägsinfektion…
Anledningen till mötet var dock att jag skulle göra mitt glykostest (test för diabetesrisk) och jag kan lugna er som har det framför er att drycken man skulle dricka inte alls smakade så illa som jag hade fått höra. Jag hade till och med förberett med en skivad citron som jag tänkte pressa i, vilket jag genast blev tillsagd om att man inte fick göra. De har nämligen bytt ut fabrikatet, jag tyckte att det smakade som en väldigt söt lemonadaktig dryck och eftersom den serveras iskall slank den ner utan några som helst problem. Efter att man druckit denna ska man alltså sitta kvar på mottagningen och ta det lugnt i TVÅ TIMMAR för att sedan mäta sockerhalten i blodet. Jag hade inte en tanke på att jag ens skulle vara i närheten av riskzonen så jag blev fullkomligt chockad när barnmorskan informerade om att mitt värde var väldigt högt (9,8…..gränsen för diabetes går på 10,0) och att jag den närmaste veckan måste utesluta allt socker för att nästa veckan göra om testet och se om det fortfarande är högt. Kan ni föreställa er att utesluta allt socker ur er kost? Jag har verkligen gjort mitt bästa men helt ärligt har jag alldeles för dålig koll på just livsmedel som innehåller socker, precis ALLT innehåller ju socker! Min tröst när CJ suttit här hemma och druckit vin om fredagskvällen har ju varit en påse godis eller ett choklad, för att inte tala om fruktsalladen som jag dagligen njutit av som ett mellanmål efter middagen. Nu har jag INGENTING som jag kan njuta av och det känns ganska hopplöst för tillfället! Nu ska jag inte ta ut förlusten i förskott men det finns en risk för att jag faktiskt har graviddiabetes (ovanpå allt annat som jag redan råkat ut för). Än en gång, det är ingen dans på rosor att vara gravid och jag avundas verkligen de som slipper uppleva den här turbulensen i sin graviditet. För mig känns det som att jag har något nytt varje vecka, varför kan det inte bara få vara bra??
Vågen står på +10,4kg vilket betyder att jag de senaste veckorna inte lagt på mig så mycket, om jag nu ska tvingas hålla mig ifrån sötsaker och onyttig mat kanske jag till och med kan gå ner något kilo!