Det starkaste minnet jag har ifrån Sommarpalatset var att vi knappt kunde ta oss därifrån, när området väl stängde hade vi planerat att hoppa in i en taxi för att ta oss vidare i vår sightseeing men hör och häpna: det var inte en endaste taxibil som ens tittade mot oss då de snällt körde förbi, än mindre någon som fick för sig att stanna och ens tänka tanken att vi kanske kunde vara bra kunder som faktiskt var villiga att betala. Nej det struntade de fullständigt i och som jag förstod det så är de statligt anställda och vill helt enkelt inte jobba, de glider hellre rundor och tar det lugnt i sina bilar och att då få för sig att dessutom plocka upp ett par turister som de överhuvudtaget inte kan kommunicera med….tja då får det vara! Sen fick jag faktiskt uppfattningen om att de kanske var lite främligsfientliga, de var bokstavligt talat oförskämda och riktigt elaka! Detta ändrades när vi sedan lämnade Peking!
Vi hade som vanligt otur med vädret och dagen till ära vart det så disigt att man knappt kunde se palatset när man kom åkandes i båten.