Alltså känslan när ens barn själv går till pottan (utan att ens meddela oss om att det är dags) och själv drar ner byxorna och gör både ettan och tvåan för att sedan stolt komma och berätta för oss vad han har gjort. Där är vi nu! Dagtid har han varit olycksfri länge nu och nattetid har det skett en kissolycka typ var fjärde natt eller så, nu har han varit olycksfri även nattetid i snart en vecka. Så här i efterhand ångrar jag att vi inte körde potträningen tidigare för jösses så skönt att slippa byta blöja. Vi väntade med potträningen eftersom vi tänkte att det skulle underlätta när det var sommar och han kunde springa typ naken i trädgården men så blev det ändå inte eftersom vädret varit så kasst så vi hade lika gärna kunnat genomföra träningen tidigare men det är lätt att vara efterklok.
Nu ska vi fösa över potträningen till toalettstolen, vi har köpt en sådan där mini-toalettsits och han har redan gjort ettan på den riktiga toaletten ett par gånger. Däremot kommer vi att ha pottan framme ett bra tag till för det blir ju svårt för honom att själv gå på den riktiga toalettstolen när det är dags och det vill vi ju att han ska kunna göra framöver. Han fick förresten den här ”Pott-boken” av mormor & morfar och den har han verkligen älskat att sitta och läsa i när han gör sina behov, på varje sidan finns det en ruta för ett klistermärke som han har fått lov att sätta dit varje gång han har prickat rätt i pottan. Ett tips till er som Pott-tränar…