Om ni reser till Rom så bara MÅSTE ni se Vatikanstaten som är världens minsta självständiga stat med Påven som statschef, det är framförallt Peterskyrkan och Sixtinska kapellet med Michelangelos målningar som lockade oss dit. Det är fullkomligt ofattbart hur man har kunnat åstadkomma ett sådant komplex och för så otroligt många år sedan då man inte hade ens i närheten av nutidens resurser.
Stämningen som infinner sig när man står inuti Peterskyrkan går verkligen inte att beskriva med ord, känslorna strömmade likt aldrig förr och om det berodde enbart på kyrkans inverkan eller om det var en kombination av för låg insulinnivå låter jag vara osagt, jag kan hur som helst rekommendera er att ha något form av tilltugg nära till hands om ni ska (likt oss) gå på en guidad tur ”där man slipper kön” men istället få sitta i ett väntrum i närmare en timme innan ens turen tar fart.
Som ni kanske av min inledande text i inlägget kunde utläsa var jag inte helt nöjd med vår guidtur som vi hoppade på för att slippa kön in till Peterskyrkan och Sixtinska Kapellet, de glömde nämligen säga att vi trots detta säljknep skulle behöva stå ut med att i ett väntrum (utan ens i närheten så tjusig utsikt som vi hade haft om vi stod i självaste kön framför kyrkan) sitta och uggla i närmare en timme.
Gruppen var på tok för stor och guiden fick flertalet gånger likt en sönderstressad dagisfröken”räkna in gruppen” för att ingen skulle komma bort bland myllret av alla vilsna turister. Det var dessutom svårt att hänga med i öronsnäckan och för min del var det egentligen bara historien kring Michelangelo som var värt att höra, vad jag kan minnas nämnde hon inte särskilt mycket om Peterskyrkan heller så jag är allt lite tveksam till om jag vill rekommendera en guidad tur eller om jag hellre uppmanar er att gå på egen hand.
Det är framförallt rummet på bilden ovan som är ”höjdpunkten” och det är svårt att med en bild förmedla hur pampiga dessa målningar var, vilken talang han den där Michelangelo var!