Så underbart att solen tittade fram i helgen, som jag har saknat den! Det känns som att hela november har legat i någon form av förmörkelse! Hoppas att den är här för att stanna nu för jag behöver den! I helgen har vi ägnat oss åt julpynt och besökt julmarknaden här i Limhamn, så himla mysigt. Ludwig har fått hälsa på tomten och även testat på att rida ponny för första gången i sitt liv och han såg så stolt ut där han red. Jag tror bestämt att vi får ta honom till en ridklubb inom kort, jag vill att han ska få testa alla möjliga olika sporter och förhoppningsvis kommer han att fastna för någon av dem och satsa på när han sedan blir lite äldre. Själv har jag spelat fotboll när jag var liten fram tills gymnasiet då jag tröttnade, egentligen var det mest gemenskapen och att alla andra spelade som jag själv fortsatte. Jag har alltid haft en dröm om att dansa eller rida men förutsättningarna fanns inte där, ridsport är en dyr sport och dans fanns bara inne i ”stan” och vi bodde ute på landet.
Nu är jag 37 fulla veckor och fortfarande ingen liten Elsa som anlänt, jag trodde det var på gång i lördags för jag hade förvärkar (känns som mensvärk) och sammandragningar precis hela dagen/kvällen/natten och de kom regelbundet. Jag till och med började klockan dem och tog kontakt med grannen för att säkerställa att de skulle vara hemma men det var falskt alarm. Förmodligen stämmer teorin om att en Förlossning inte drar igång om man har en infektion i kroppen, jag är fortfarande dunderförkyld. Nu snyter jag blod för jag har snutit mig så mycket och slemhinnorna är helt slutkörda.
Nu är bebisen 48cm lång och väger i slutet av veckan ca 3,17kg. Med andra ord kommer hon att vara större än Ludwig när han föddes!! Graviditeten beräknas som fullgången och barnet ökar snabbt i vikt, alla inre organ är färdigbildade. Själv är jag supernervös för hur det ska gå när allt drar igång, jag är så rädd för att maken ska befinna sig i Danmark för tänk om det går sådär snabbt som många upplevt med barn nr 2? Min svägerska hade tex inga som helst känningar på hela dagen och plötsligt när de satt och åt lunch på en restaurang fick hon lite lätta sammandragningar som ökade så snabbt att de inte ens hann vänta in föräldrarna som skulle passa deras förstfödda utan fick lämna honom till grannen så länge. En halvtimme senare var barn nr 2 ute! Vad gör jag om det skulle bli på det viset? Jag vill verkligen inte uppleva förlossningen själv utan Calle som sällskap och jag vill verkligen inte behöva ta en taxi in själv samtidigt som jag har värkar! Jag vill verkligen inte föda här hemma om det nu skulle gå helt galet snabbt! Usch, jag vill bara att Calle ska jobba hemifrån från och med nu så att han är på plats!
