Höstblåsor – en pina för barnen

Vi har en gnällig liten Ludwig här hemma, han har troligen åkt på något som kallas för ”höstblåsor” och det gör så ont i hela mammahjärtat att se honom lida. Det är framförallt när han försöker att äta som det förmodligen svider något kopiöst och han blir alldeles förkrossad, han är ju såklart hungrig och vill inget hellre än att just äta. Typiskt nog är det samma helg som mannen är på ”herrmiddag” så jag ringde in min kära mor för lite assistans här ikväll/natt, ifall det skulle bli som igårkväll/natt när han över huvudtaget inte kunde sova och bara ville bli buren fram tills halv två. Mina ben orkar nämligen inte med att bära omkring på honom längre stunder plus att hela magen drar ihop sig, en svår ekvation det där.

Jag och mamma passade i alla fall på att gå en sväng på Emporia under dagen så tog Calle dagspasset här hemma, får hoppas på att Ludwig nöjer sig med mormor om det är så att denna kvällen/natten blir jobbig. Vi har hur som helst haft en supermysig dag tillsammans, shoppat en hel del och lunchat/ätit middag tillsammans och nu går mamma och Ludwig omkring här hemma. Han är ju jätte trött men vägrar att inse det själv så vi tänker att vi kör slut på honom tills dess att han däckar.

När det gäller höstblåsor så är det en virusinfektion som ter sig i feber och blåsor som kan sitta i munnen, på läpparna, kindernas insida, tunga och gom. Ibland kan man även få blåsor på händerna, fötterna eller stjärten och Ludwig har fått blåsor på alla dessa ställen men det är framförallt de i munnen som är besvärliga. Så fort han försöker att äta så slutar det med att han kastar iväg maten och blir fullkomligt förkrossad, jag kan bara föreställa mig hur mycket det svider. Det var någon som skrev till mig på Instagram att hennes man inte hade kunnat äta på 4 dagar när han drabbades och då är det en vuxen person, stackars lilla Ludwig. Vi har gett honom alvedon för att dämpa smärtan och försökt att matcha matandet när alvedonet börjat värka, nu ikväll fick vi i honom lite drickyoghurt med sugrör samt en glass. Höstblåsor är tydligen jätte smittsamt så jag hoppas i alla fall att mamma slipper att åka på det, jag och Calle lär väl drabbas med tanke på att vi så sent som för någon dag sedan pussade Ludwig på munnen…

Fiolfikus i trädform

Nu har jag äntligen hittat ett zinkfat till min kruka och jag är så nöjd med resultatet! Krukan är egentligen en utomhuskruka så den har ett hål undertill varför jag är tvungen att ha ett fat som skydd för golvet ifall det skulle rinna ut vatten efter att jag vattnat växten. Jag vårdar denna växten likt ett barn, jag har gett mig tusan på att den ska överleva! Jag fick så många bra tips på Instastories, bland annat att införskaffa en bevattningskula vilket jag såklart har gjort. Om denna funkar så är den genialisk!! Jag har dock varit lite osäker på om jag hanterar den rätt, jag tänker att jag så fort kulan är tom ska fylla på med nytt vatten? Sen slog det mig att, bara jag inte övervattnar den då! Men enligt butiksbiträdet ska växten suga ut vatten från kulan när den behöver det och då måste det ju konstant finnas vatten där i? Ni som vet får gärna informera…

Igår efter jobbet for vi hem till Dajana för att överraska henne på hennes 35års dag, det var hennes make som hade styrt upp allt och kontaktat hela gänget så vi gick dit i samlad trupp. Snacka om att hon blev överraskad när hon öppnade dörren och det stod 7 vuxna och 6 barn utanför och skrek ”surprise”, haha! Vi hade en jätte trevlig kväll och barnen tyckte det var sååå kul att leka tillsammans. Idag vart dock Ludwig fullkomligt övertrött så han bokstavligen däckade så snart han hade ätit middag, det gick inte att hålla honom vaken så vid 18 var han redo för sängen. Hoppas inte det straffar oss senare ikväll, att han vaknar och plötsligt är överpigg.

Trotsålder

Det känns som att vår lilla Ludwig är inne i en fas, en trotsåldersfas! Han protesterar mot precis allt, han gör allt som han inte får göra (står upp i soffan, kastar mat på golvet, går fram till tv:n och slår med händerna på skärmen, klättrar på precis allt) och han lyssnar inte alls på vad vi säger. Man kan ju bli tokig!! Sen får man det där varma leendet mellan varven och plötsligt har man glömt bort att man håller på att bli gråhårig av hans trots!! Imorse frågade vi ifall han beter sig likadant på Förskolan men där är han jätte lugn och bara följer med ”flowet” med alla andra, hur kan det skilja sig så? Det hade varit allt bra kul att få följa honom en dag på Förskolan, utan att han hade sett att man närvarade…

Nu har jag precis legat i badet i en halvtimme, sååå skönt för benen att krypa ner i ett skållhett badkar! Alldeles strax ska jag krypa upp i soffan tillsammans med mannen, om ni har några tips på bra filmer/serier får ni gärna hojta till. Just nu tittar vi på en dokumentär om Bill Gates och han sa något klokt som jag försöker anamma….nämligen att man ska programmera hjärnan till att koncentrera sig på en sak åt gången. Själv kan jag komma på mig själv att samtidigt som jag tex bloggar har tusen andra saker i huvudet och därför blir det inte alls sådär effektivt som det borde bli.

Krispiga påslakan

Nybäddat i sängen, finns det någon härligare känsla än att krypa ner i krispiga lakan? Jag älskar den intensiva blå färgen på detta påslakanset från Vinga Home , den gör sig så fint i vårt annars väldigt ljusa sovrum.

Idag har jag jobbat hemifrån, med benen i högläge. Oj vilken skillnad det blir på mina ben bara genom att sitta med dem högt under en dag, nu känns de nästan normala igen. Jag märker främst av skillnaden fram mot kvällen för en dag som denna, då benen har fått vila, värker de inte och jag har inte heller samma ”krampkänsla” eller pirr i dem vilket jag annars har så snart jag slår mig ner i soffan efter att ha varit igång hela dagen.

Big Mama i en oversized kappa – redo för vecka 28

Nu börjar den riktiga utmaningen när det kommer till att klä sig som gravid, när kylan sakta men säkert kommer krypandes och alla jackorna inte längre går att knäppa över magen. Förra graviditeten lyckades jag klara mig utan att köpa en renodlad gravidjacka men denna gången är jag betydligt större på alla håll och kanter så jag har redan nu införskaffat den perfekta gravidkappan. Nu blev det en ”oversize-version”, kappan fanns nämligen inte i S när jag beställde den så det blev en M men jag tycker inte att det gör så mycket. Det är ju inne med oversize-plagg och nu behöver jag ju inte vara orolig för att inte få plats med en tjock tröja undertill. Kappan kommer från Mamalicious som, enligt mig, har de absolut bästa gravidplaggen på marknaden.

Ludwig är aldrig mer än några meter ifrån, haha!

Idag gick jag in i vecka 28, behöver jag ens nämna att söndagar för tillfället är min favoritdag? Varje vecka som jag kan bocka av från graviditeten är en ren fröjd, nu känns det verkligen som att man kan räkna ner och även om det känns som en evighet kvar så går veckorna galet snabbt.

Bebisen är nu ca 34cm lång och väger i början av veckan 1,1 kg och ca 1,23 kg i slutet av veckan. Om barnet skulle födas nu har det stora chanser att klara sig. Det är en kraftig tillväxtperiod mellan vecka 28-32, livmodern fortsätter att växa och man kan känna ett tryck upp mot bröstkorgen som kan vara obehagligt. Jag tycker snarare att jag känner ett enormt tryck neråt, jag behöver exempelvis gå och kissa upp till 2 gånger i halvtimmen vilket förmodligen beror på att bebisen trycker på min urinblåsa. Mina ben blir bara värre och värre, de är bokstavligen helt slut och om kvällarna värker de något fruktansvärt samtidigt som krampen ligger som en tickande bomb. Jag fick ett husmorstips av BM om att dricka ett glas nyponsoppa om dagen så det har jag börjat med idag, det sägs att det ska hjälpa mot krampen så vi får se. I övrigt bär jag stödstrumpor dagligen och ser till att få i mig mina vitaminer samt dricker mycket vatten. Sammandragningarna har blivit mer intensiva och ger sig till känna så snart jag går, det är riktigt obehagligt och begränsar verkligen mig…

Att gå i högklackat kan jag bara glömma (mina ben klarar inte det), stövletterna tog jag på mig enbart för bildernas skull. Jag som köpte dessa fina skor inför hösten, men jag får väl spara dem tills nästa år istället.

Dagens Ludwig

Hur söt är Ludwigs nya tröja från Newbie? Jag smälter!! Så här var han klädd idag när vi åkte över till Köpenhamn för att hälsa på Jenny med familj, lilla Selma har precis fått en rykande färsk lillasyster som heter Saga och jösses så söt hon var! Jenny fick visa mig hur man byter blöja på en flicka för jag är ju bara van vid att byta på en pojke, blir ju lite annorlunda. Vi hade en supermysig dag tillsammans och Ludwig & Selma som har följts åt sedan födseln kommer så bra överens, Selma tog Ludwig i handen och visade honom alla sina leksaker.

Efter vår Köpenhamnstur åkte vi inom Ica och köpte hem till tacos, det blev dock en allt annat än lugn lördagsmiddag. Det märks så tydligt när man ruckar på rutinerna och idag blev både sömn och mat-schemat helt förskjutet vilket har resulterat i att Ludwig bokstavligen varit ett monster sedan vi kom hem. Man har lite mer förståelse för ”de där” föräldrarna som man tidigare tyckte anpassade hela livet efter sina barn och som man svor över att man själv inte skulle bli, haha!!

Det gäller att vara snabb när man ska fotografera Ludwig, man får ungefär 3 sekunder på sig sedan rusar han därifrån. Numer är springa det roligaste han vet!

Redo för hösten

Åhhh, den här dagen skulle bli så bra. Jag hade äntligen bokat in mig hos frisören, efter mycket planerande och lite pyssel. Ni med långt hår vet säkert hur lång tid det tar med både klipp och färg, man får åtminstone räkna med tre timmar så jag hade bestämt mig för att gå ifrån jobbet redan vid lunch och jag hade dessutom synkat med svärföräldrarna som skulle hjälpa till med hämtning på Förskolan. Väl framme vid frisörsalongen fick jag besked om att just min frisör hastigt hade behövt åka hem pga vabb och det fanns heller ingen annan ledig frisör som kunde rycka in, sniket gick jag därifrån och kunde inte låta bli att känna mig lite snuvad på min fredag. Nu hade jag ju tagit ledig från jobbet, jag hade bett mina svärföräldrar att för andra gången denna veckan köra ner till Malmö för att hämta Ludwig och själv stod jag där och hade helt plötsligt ingen frisörtid. Nåväl, det är såklart ett i-landsproblem men lägg där till ett gäng gravidhormoner så förstår ni hur jag kände mig.

Nu har vi dock försökt göra det bästa av dagen och har precis njutit av lite tapas här hemma, jag älskar verkligen våra tapaskvällar och vi är så glada över att även Ludwig verkar uppskatta dem. Han sitter fint i sin stol och mumsar i sig allt ifrån oliver till mozarellaost, salami och Greyer.

Nu har jag slagit mig ner i soffan med ett gäng inredningsmagasin medan mannen plockar undan där nere och Ludwig tittar på barnprogram. De senaste kvällarna har han inte alls kommit till ro när han ska sova, så fort vi lagt honom i hans säng har han förvandlats till en duracellkanin så det har slutat med att han somnar först vid 21-tiden. Ikväll tänkte vi testa att lägga honom i sängen en timme senare så vi får se om det blir en lugn fredagskväll som vi har hoppats på.

Nu till bilden, jag älskar Ludwigs höst-look med lättvikts-dunjacka och bruna kängor. Nu ska jag bara hitta en matchande mössa sen är han redo för kyligare väder.

Med helgen runt hörnet…

Alltid lika härlig känsla, när fredagen börjar nalkas! Helgen har ju fått en helt ny innebörd nu när man är förälder och båda två jobbar, känslan när man kliver innanför dörren här hemma på fredagen är magisk! Att huset dessutom är nystädat när vi kommer hem gör såklart sitt till helgkänslan! En ljuvlig blombukett på det och sen är jag nöjd!

Denna ljuvliga buketten fick vi av Emelie & Pontus förra helgen när de kom över på middagsbjudning, hur vacker?? Jag är verkligen svag för sådana här kreationer och givetvis passade jag på att föreviga buketten på bild, jag som älskar inspirerande bilder. Det fick bli två flugor i en smäll så magen hamnade också på bild, halvvägs in i vecka 27. Nattskjortan kommer från H&M och än så länge ryms magen där i, det är nämligen inget gravidplagg.

Imorgon ska jag äntligen till frisören, jag går redan vid lunch för att hinna med både klipp och färg. Det tar ju sådan tid när man ska göra både och så jag vet inte hur jag skulle fått ihop en tid annars. Jag minns knappt sist jag var hos frisören så det är verkligen på tiden, jag ska dessutom prova en ny frisör denna gången så det ska bil spännande. Givetvis kommer jag att uppdatera er med resultatet…

Det där med att bära när man är gravid…

Man ska ju, enligt barnmorskans rekommendationer, helst undvika att bära tungt under graviditeten men alltså det är omöjligt att låta bli när man redan har en liten knatte. Håller ni inte med? Vi som dessutom har två våningar här hemma gör det än mer omöjligt, framförallt de dagarna som mannen kommer hem efter att jag har nattat Ludwig. Samtidigt är det ju så gosigt när Ludwig vill vara i ens famn, det finns inget som slår när man får en lång kram eller en puss ifrån honom.

Igårkväll mötte jag upp tjejerna för en ”AW”, vi testade en för oss ny restaurang ”Quan” och jag måste säg att jag blev positivt överraskad. Nu hade jag fått restaurangen rekommenderad från flera vänner men jag hade ändå inte några superhöga förväntningar. Redan när jag klev in genom dörren blev jag positivt överraskad, så trevlig atmosfär för att inte tala om inredningen. Allt kändes verkligen modernt och fräscht! Det serveras asiatiska smårätter och gissa om jag blev glad när jag såg att de dessutom hade Richard Juhlins alkoholfria bubbel….

Vi hade en supertrevlig afton och oj som man laddar batterierna när man kommer ifrån vardagsstressen, om än bara för några timmar. Anna hade dessutom med sig sin lilla Valentino som bara är några veckor gammal, alltså tänk att jag snart ska ha ännu en sådan liten. Svårt att förstå!

Operation av åderbråck

När mamma var här sist passade jag på att knäppa av ett par bilder på hennes vänsterben, det benet som hon opererade sist och som hon en gång tidigare (för typ 20 år sedan) har opererat men vid den tidpunkten blev helt misslyckat. Hon hade därför inte lika mycket åderbråck på detta benet nu eftersom lite hade försvunnit från den första operationen men däremot upplevde hon att ingreppet på detta benet kändes lite mer än det högra vilket förmodligen beror på att hon redan hade genomgått en operationen för länge sedan och att de bråcken som hon nu tog bort satt hårdare fast. En vild gissning men det känns ju rimligt! Mamma opererade sina ben på Åderbråckscentrum och idag är hon så otroligt glad över att hon äntligen tog mod till sig att genomföra operationen som hon funderat på i åratal. Läs mer om hennes operation här, här, här och här. Nu kvarstår det en hel del ådernät och där har vänsterbenet drabbats värst, som ni kan se på bilderna. Hon har redan gjort en behandling av ådernäten i samband med operationen men det kräver ett antal behandlingar för att få bort en del av de hemska ådernäten (allt kommer inte att försvinna). Jag drabbades ju också av lättare ådernät under min första graviditet och dessa behandlade jag ganska omgående så mycket har försvunnit, dessvärre har jag fått fler ådernät nu under denna graviditeten så vi får se hur illa det hinner bli tills dess att jag har fött.

Åderbråck är ju något som är ärftligt och nu när jag befinner mig i mitten av min andra graviditet är jag ganska rädd för att själv drabbas av detsamma, mina ben känns nämligen så otroligt tunga och jag får kramp i princip dagligen. Det kliar även något enormt på smalbenen och alla dessa symptom kan vara tecken på att ett åderbråck är påväg! Det enda som man själv kan göra för att försöka motverka åderbråck är att se till att bära stödstrumpor, motionera och ha högläge på benen så fort tillfälle ges vilket jag numer gör dagligen. Anledningen till att man får åderbråck när man är gravid är för att livmodern trycker på huvudkärlen som leder blodet från benen och upp till hjärtat. Detta leder till ett ökat tryck inne i blodkärlen, dessutom fördubblas blodmängden under graviditeten vilket också ökar trycket i venerna. Stigande värden av könshormonet progesteron får sedan venernas kärlväggar i benen att ge efter vilket i sin tur ökar risken för att utveckla åderbråck. Ja jösses så mycket man ska stå ut med!! Jag håller er uppdaterade kring mina ben och skulle jag nu drabbas av åderbråck kommer jag omgående att boka in en operation hos Åderbråckscentrum!