Pojkkläder, motivation för att fotografera och en fixardag!

Idag är jag hemma, tvättar, plockar undan och förbereder inför jobbstarten på torsdag (maken började ju jobba idag). Det känns allt lite vemodigt att semestern är över, samtidigt ska det bli skönt att komma tillbaks till våra vardagliga rutiner. Jag vet att tiden tills december kommer att gå i en rasande fart även om det för tillfället känns som en evighet tills dess, jag hoppas verkligen att jag kommer orka med att cykla fram och tillbaks till kontoret fram tills dess att jag går på mammaledighet för jag känner att jag behöver bättra lite på konditionen. Det kommer dock bli tufft att ta sig fram i regnoväder och dylikt så vi får se hur det går, jag hoppas regnjackan går att knäppa över magen. Haha!

Nu till bilderna i detta inlägget. Den där bilen som Ludwig fick i doppresent blir bara populärare och populärare här hemma, vi använder den främst inomhus men jag tog ut den för bildernas skull. I sommar har jag verkligen fått tillbaks motivationen till att fotografera och jag älskar det, jag har haft så många idéer på olika photo sessions men bara hunnit införliva en bråkdel utav dem. Det är så mycket som ska klaffa för att ens hinna med (ha energi till) att fotografera nu när man har barn (och är gravid) och det är såklart lite trist men samtidigt är det så roligt att fotografera barn, bilderna blir så levande på något vis. Den bästa tiden att fotografera Ludwig på är precis när han har vaknat efter sin middagslur, efter att han har mornat sig en stund såklart. 

Jag älskar den här sjömansdressen men jag måste erkänna att det inte alltid är så lätt att köpa pojkkläder, även om det sägs att utbudet har blivit så mycket bättre än för bara några år sedan. Newbie, H&M och Zara är favoritbutikerna.

Godaste cheesecaken!

Idag har jag haft mina gamla kollegor från LEO-tiden över på lunchdejt och oj så trevligt det var! Sist jag hade bjudit hem dem fick jag ju ställa in vår middagsdejt samma dag eftersom Ludwig lyckades få maginfluensa, så snopet när jag redan hade handlat hem allt mat och precis skulle förbereda inför kvällens bjudning. Vi kom fram till att vi inte har setts sedan september förra året vilket är på tok för länge sedan men så är det när livet kommer emellan och det är många kalendrar som ska synkas.

Jag tror bestämt att jag har delat det här receptet en gång tidigare men här kommer det igen, detta är helt klart den godaste cheesecaken jag ätit!

Recept:

Recept

3 st ägg

1,5 dl strösocker

2 tsk vaniljsocker

200g philadelphiaost

3 dl vispgrädde

10 st digestivekex

Bunke 1: Dela äggen. Lägg äggulorna i en lite större bunke och häll äggvitorna i en annan lite mindre bunke (den bunke som äggvitorna hälls i måste vara torr och fettfri). Häll strösocker och vaniljsocker över äggulorna. Vispa till en ljus fin pösig smet för hand eller med elvisp. Tillsätt philadelphiaosten. Blanda ner den till en jämn smet förhand eller med elvisp på lägsta hastighet.

Bunke 2: Vispa grädden i en egen bunke. Den ska vara lite lagom fast, ungefär som du skulle ha vispat den att äta till en efterrätt. Rör där efter ner den vispade grädden i bunke 1 (för hand eller med lägsta hastigheten på elvispen).

Bunke 3: Vispa äggvitorna till ett fast skum (med rena fettfria vispar) med elvisp (skummet ska vara så fast att man kan vända upp och ner på bunken). Rör försiktigt med en sked eller slickepott ner de vispade äggvitorna i bunke 1.

Krossa kexen, antingen förhand eller i en blender. Lägg hälften av kaksmulorna jämnt fördelat på botten av en rund form med löstagbar botten. Häll smeten ovanpå och bred ut den jämnt. Strö resten av kaksmulorna ovanpå. Ställ in i frysen i minst 4 timmar (för vår del tog det längre tid innan kakan var tillräckligt frusen så min rekommendation är att tillaga den dagen innan man ska servera den.

Vid servering: Ta ut cheesecaken 15-30 min i rumstemperatur före serveung eller ställ den i kylen 1-1,5 timmar.

Jag serverade cheesecaken med hemgjord hallonsylt och det blev verkligen pricken över i:et.

Det blir en lillasyster, en liten Elsa…

Åhhh, känslan när man får se den där lilla bebisen på monitorn när man är på ultraljud. Den går inte riktigt att beskriva med ord, det känns så himla overkligt men samtidigt blir det så verkligt när man ser att det faktiskt är en bebis som ligger och sprattlar där inne. Jag har ju inte känt några särskilda sparkar än och barnmorskan berättade att eftersom min moderkaka ligger i framkant så trodde hon att det kommer dröja ytterligare någon vecka innan jag känner något. Skönt att höra för man vill ju ha det där livstecknet så att man vet att bebisen har det bra, kände mig lite nervös inför ultraljudet idag eftersom det sägs att man brukar känna av sparkar tidigare när man är gravid med nr två.

Allt såg hur som helst bra ut på ultraljudet och vi fick bekräftat att det är en liten flicka som växer i min mage, tänk att jag ska få en dotter. Jag som var helt bombsäker på att jag bara skulle få pojkar och jag som har gått och drömt om att få köpa de där söta klänningarna och varit så nära på att köpa en till Ludwig, haha! Elsa har redan fått sin första outfit, både från mig och från mormor och det kommer att bli många därtill. När det gäller könet så fick vi reda på att det var en flicka redan i samband med förra ultraljudet eftersom vi valde att göra NIPT-testet och nu när även barnmorskan sa att det är en liten flicka finns det inga tvivel på könet. Tänk att man kan få reda på det innan bebisen ens har fötts, ganska häftigt ändå! Nu vill jag bara att andra halvan av graviditeten ska gå snabbt och att allt ska gå bra såklart…

Lilla Elsa vägde enligt barnmorskans beräkning 272 gram och enligt appen ska hon vara 22cm lång. Utvecklingen av sinnesorganen hörsel, syn, känsel, smak och lukt kommer nu och jag hoppas att både Ludwig och Elsa får bättre syn än både mig och CJ som har haft glasögon/linser sedan typ högstadiet. Jag minns hur jobbigt jag tyckte att det var och fortfarande kan tycka att det är, när jag jobbar kan jag tex inte ha linser för mina ögon blir alldeles torra av att sitta framför datorn.

Klänningen är ny och kommer från Samsø Samsø, det är ingen gravidklänning men magen har gott om plats att rymmas där under så det får bli en klänning jag kommer att bära flitigt under hösten. Jag fullkomligt älskar plisserade plagg och var bara tvungen att slå till på denna när jag såg den på rean…

När kusinerna kommer på besök

Igår fick vi äntligen till den där kusinträffen som vi har planerat hela sommaren men inte fått till. Vi bjöd nämligen in till familjegrillning redan i juni men då fick både jag och Ludwig världens förkylning så ingen vågade hälsa på och dejten ställdes in samma dag, en ny erfarenhet efter att man har fått barn. Dejter får ställas in i tid och otid vilket ändå sker ganska ofta pga alla sjukdomar som cirkulerar…

Igår hade vi bestämt att vi skulle grilla och hänga i trädgården men vädret ville något annat så maken fick stå med paraply ute vid grillen och lunchbjudningen hölls istället inomhus. Kusinerna busade omkring här hemma, vi åt efterrätt och rundade sedan av med ett högst uppskattat besök på lekplatsen. Ludwig testade dessutom på att åka den höga rutschkanan i sällskap av vuxna såklart och jag kan meddela att det gick inte särskilt snabbt! Kanske var det så att den hade någon maxvikt som överskreds? Haha!

När det var dags att runda av var det några i familjen Norberg som ville kramas lite mer än andra, haha! 

Kusinen William har blivit så himla stor, en lugn och beskedlig liten kille som aldrig har långt ifrån ett leende!

Snabbaste sommartårtan

Den här tårtan är verkligen perfekt att kasta ihop när man egentligen inte har tid eller ork till att göra någon avancerad efterrätt men ändå vill bjuda på något festligt. Jag hittade receptet i senaste numret av Buffé och har blivit bjuden på tårtan hemma hos Dajana & Patrik vid flera tillfällen och den är överraskande god med tanke på hur lite jobb som ligger bakom. Idag var en sådan dag då både fantasin och orken lyste med sin frånvaro och eftersom Lillebror med familj kom på besök ville vi ändå bjuda på en smaskig efterrätt och jisses som lilla Benjamin åt, den fick nog högsta betyg utav honom. Haha!

Så här gör du:

Mixa 300g digestivekex och blanda med 150g smält smör och tryck ut i en form (helst med avtagbara kanter), ställ in i kylen i minst 30 min. När det är dags att servera tar du bort kanterna på formen, brer på en burk dulce de leche och toppar sedan med vispad grädde och ett berg med jordgubbar.

Ett bakslag i välbefinnandet

Usch, igår mådde jag verkligen inget vidare! Jag antar att jag körde slut på mig själv dagen/kvällen innan och att det betalade sig i efterhand! Först och främst vaknade jag i ett ryck mitt i natten av att jag fick världens krampanfall i höger lår/knäveck/vad/fot, alltså krampen sträckte sig verkligen i hela benet! Jag blev genast påmind om alla krampanfall jag vaknade till när jag var gravid med Ludwig och jag hoppas verkligen inte jag får det lika ofta denna gången! Krampen kom sedan tillbaks under eftermiddagen när jag la mig för att vila en stund, alltså det är på den nivån att jag börjar stortjuta och maken kommer springades för att bistå med hjälp. Ingen av oss vet riktigt hur vi ska göra mer än att jag måste försöka sträcka ut benet, försöka ta några steg och att det sedan ska släppa inom några sekunder men detta håller i sig i minuter!! Det gör så förbaskat ont! Utöver krampen fick jag tillbaks illamåendet under eftermiddagen, jag misstänker att det kanske kan bero på att jag var på sjukhuset för att lämna blodprov (för att kontrollera min sköldkörtel, jag ska ju göra det en gång i månaden under hela graviditeten) för det var likadant sist jag lämnade blod. Kan det påverka välbefinnandet? Det är visserligen bara ett rör med blod jag lämnar varje gång. Nåväl, nu hoppas jag på det bästa och att det bara var en tillfällighet att jag mådde så dåligt. Jag vill bara må bra resten av graviditeten!

Till er som varit/är gravida, äter ni några vitamintabletter? De första veckorna åt jag Folsyra men efter vecka 14 (tror jag det var) gick jag över till att äta vitamintabletten ”kvinna” men insåg att jag nog borde bytt till den som heter ”gravid”. När jag var gravid med Ludwig åt jag nämligen ”gravid-vitaminen” och vet egentligen inte varför jag inte ätit den denna gången men jag tror bara inte jag kommit till skott att köpa den plus att jag redan hade en burk med ”kvinna-vitaminen” hemma. Igår for dock maken iväg till Apoteket och köpte ”gravid-vitaminen” som jag ska äta nu framöver tänker jag. Vad har ni ätit för vitaminer?

Förresten den där poolen som vi införskaffat blev verkligen en succé här hemma igår när vi hade gäster, ett av barnen var fullkomligt lyrisk av att få bada och var mer i poolen än utanför den och badade till smet på kvällen (det var ju så galet varmt!!). Så härligt att se!

Den busigaste killen som finns!

Denna dagen till ära hade jag och Ludwig klätt oss i lite matchande outfits, jag tänkte att vi kunde passa på att knäppa av några fina bilder ihop när vi ändå skulle gå ner till Hamnfestivalen och förmodligen rent tidsmässigt parera solnedgången på vägen hem. I vanlig ordning tyckte inte Ludwig att det var någon särskilt bra idé, däremot tyckte han att det var alldeles väldigt lägligt att busa med både mig och maken och bilderna blir ju därefter….jag menar titta bara på bilderna längre ner i inlägget.

Haha, jag orkar inte!! Det gäller verkligen att ha ett stadigt grepp om honom när man bär honom numer för plötsligt börjar han slingra sig eller kasta bak huvudet eller som i det här fallet då han försökte kravla över min axel och bokstavligen greppade tag i min klänning (och bh!!) för att kasa sig ännu längre ner. Det var tur att ingen gick förbi för jag flashade helt garanterat gumpen  och mer därtill!

Nu när jag är gravid ska jag helst inte bära omkring på Ludwig (enligt barnmorskan) men det är ju fullkomligt omöjligt, ibland vill han dessutom bara vara hos mig! Hur har ni som varit gravida, samtidigt som ni har haft en liten, gjort? Jag känner ju av att min kropp egentligen inte mår bra av att konka på denna lilla knatten, jag har tex börjat få sammandragningar och jag har dessutom foglossning som gör sig till känna vid hastiga rörelser.

Hans busiga skratt när han får sådana här anfall är magiskt, han skrattar liksom non stop och helt från hjärtat.

När solen är påväg ner…

Idag har vi fullt hus, minst sagt! Vi får heldagsbesök från Stockholm och blir totalt 8 vuxna och 5 barn, jag håller tummarna för fint väder för vi vet inte riktigt hur vi ska husera inomhus om det skulle bli regn. Nu när alla familjer får tillökningar behöver vi större hus för att kunna bjuda över på större middagssällskap, den där utbyggnaden (bygga in källaren och i samma veva bygga en punchveranda, vilket hade blivit alldeles perfekt för bjudningar) som vi funderat på borde nog bli av ändå.

Bilderna på Ludwig knäppte jag av förra veckan när vi var påväg hem från Hamnfestivalen här i Limhamn, det var en alldeles ljuvlig kväll och solnedgången var magisk! Ludwig tyckte det var spännande att smyga omkring i det höga gräset , men att le mot kameran var mindre skoj och jag som älskar när han ler!

På bilden ovan är han i full gång med att skrika ”bäääääää” precis som fåret gör…

På bilden ovan ”smyger” han, det är så kul för han lär sig så mycket på Förskolan och att smyga är en sådan sak som han plötsligt börjat göra när han kom hem ifrån FS en dag. Då liksom går han med böjda ben och när han börjar närma sig mig eller Calle rusar han fram och försöker kittla oss. Så gulligt!

Godaste pizzan jag ätit!

Nu har vi äntligen testat att grilla pizza på vår gasolgrill och jisses vilken succé, utan att överdriva så blev det den godaste pizzan jag någonsin ätit!! Vi fick tips av vänner att köpa pizzadegen direkt från pizzabagaren och det vill jag tipsa även er om! Det krävdes dock en pizza-deg (med all topping) som vi fick vaska innan vi fick till det och herre min gud, jag trodde vi skulle döda varandra här hemma. Båda var fullkomligt vrålhungriga, Ludwig stökade som tusan och vi var oense huruvida vi skulle baka pizzan på bakplåtspapper eller ej. Mannen menade att vi INTE skulle göra det och det fick han äta upp några gånger vill jag påpeka för det var OMÖJLIGT att få upp pizzan från köksbänken (vi har ingen pizza-spade) och det slutade med att maken bokstavligen krafsade ihop allt i en hög och kastade det i papperskorgen. Haha! Andra försöket gjorde vi som jag ville (jag googlade även hur man skulle göra), vi förberedda pizzan på ett bakplåtspapper och drog sedan över den förberedda pizzan på en plåt, sedan drog vi över pizzan på den skållheta pizzastenen.

Recept (ej deg) finner ni nedan:

  • 1 dl creme fraiche
  • 2 st portabellosvamp, tunt skivad
  • 1 rödlök, tunt skivad
  • 250 g mozzarella, urkramad och riven i bitar
  • 50 g ruccola
  • 1 citron, juice
  • olivolja

Vispa creme fraichen så att den blir lite lätt rinnig, bred sedan ut den på pizzadegen, strö över rödlöken, mozzarellan och portabellosvampen. Grädda på pizzastenen i ca 10-15 min (man får ha koll på när den blir klar så att inte botten blir bränd). Toppa sedan med ruccola, lite citronjuice och olivolja.

Vecka 20 och snart halvvägs…

Den här veckan har bokstavligen swishat förbi, hoppas det fortsätter så här (ur ett gravidperspektiv)! Det är så svårt att veta vad man ska ha på sig nu för alla mina vanliga kläder är för små, allt sitter sådär obehagligt tajt och jag känner mig inte alls bekväm i plaggen (eller i min kropp heller för den delen). Det skönaste att bära är helt klart klänning, helst pösiga sådana. Den här blommiga klänningen är en gammal favorit som visserligen var på gränsen till för liten nu (här, klick, är jag i ungefär samma vecka när jag bar den när jag var gravid med Ludwig och då ser den nästan lite oversize ut), dels i kortaste laget men även början till för tajt i armarna. Det är inte klokt hur snabbt jag växer denna gången, hela jag är bokstavligt talat svälld! Man inser dessutom hur svårt det är att ta sig tid till att motionera nu när man redan har en liten knatte att ta hand om, energinivån är i princip obefintlig efter en dag med Ludwig och när man har någon inplanerad aktivitet varje dag så hinner man inte! Vi försöker göra något kul för Ludwig varje dag, idag när vädret är kasst bokade vi in en spontan playdejt med hans kompis Isabella. Det gäller att aktivera och trötta ut de små under dagarna för då blir kvällarna så mycket lugnare, man har ju verkligen fått ett annat perspektiv sedan man fick barn. Haha!

Kofta från Newhouse och klänning från Veromoda.