Om ni någon gång reser till Costa Rica så MÅSTE ni testa på att åka Zipline över regnskogen, innan vi började göra vår research inför resan hade jag inte ens en aning om att man kunde göra en sådan sak och självklart var det något som jag genast satte upp på vår ”to do list” vilket inte var särskilt populärt hos CJ som har lite svårt för höjder.
Även jag var något nervös till en början men efter att man hade gjort sina teståk på banan enligt bilden nedan vart rädslan som bortblåst och jag såg väldigt mycket fram emot att få göra ”superman” vilket innebär att man hoppar i en sele så att man ligger likt superman och således åker över regnskogen likt en sann superhjälte!
Dessvärre blev det strul för min del och de vägrade låta mig åka först och främst som ”superman” och dessutom fick jag till en början inte ens åka själv med risk för att jag skulle fastna på mitten vilket tydligen var en risk när man väger mindre än 55kg. Fine, men när de väl kläckte ur sig det här (som jag vart totalt ovetandes om när jag signade upp för turen) så hade de redan skickat iväg CJ så där stod jag i min ensamhet och vart tvungen att åka GRÄNSLE med en äldre man vilket jag sannerligen inte kände mig bekväm med! Det hela slutade med att jag chansade på att åka själv vilket gick bra, resterande linor åkte jag tillsammans med CJ som tur nog hade väntat på mig vid nästa station.
Utöver den där lilla incidenten som gjorde mig lite ledsen så var det en upplevelse som inte går att beskriva med ord, ”äventyrska” som jag är stör det såklart mig något att jag aldrig fick åka lite ”superman” vilket var snäppet läskigare än att sitta i en sele.
Vi väntade med Zipline-turen tills dess att vi var i Monteverde för de har visst den längsta ziplinen i hela Syd- Central-amerika som mäter 1,6 km i längd!
Så här i efterhand ångrar jag att jag inte hade min riktiga kamera med mig men det är ju lätt att vara efterklok, hade ingen aning om det skulle funka att ha en kamera runt halsen och risken att behöva lämna den ifrån sig ville jag ju inte ta så jag fick nöja mig med bilderna som de tog och sedan sålde på en skiva. Vi lyckades dock förhandla till oss dem gratis och väl var väl det för det hade varit värsta lurendrejeriet att betala för bilder av den kvalitén…