Hej hej vecka 36, jag är så redo för dig! I torsdags lämnade vi med andra ord vecka 35 bakom oss och ju fler dagar vi lyckas passerar nu desto gladare blir vi, jag har nämligen ganska många tecken på att lilla L kommer att titta ut innan beräknat datum och vi vill inget hellre än att nå vecka 38 eftersom bebisen vid den gränsen inte längre räknas som prematur. Även om det förmodligen inte skulle vara någon fara om han fick för sig att anlända redan nu så är det ändå en skön gräns att passera eftersom bebisen vid den tidpunkten är färdigutvecklad, efter vecka 38 är det nämligen bara vikten som ska läggas på.
Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har sammandragningarna ökat markant och min BM bokade därför en tid hos läkaren som kunde konstatera att min livmoderhalstapp (nedersta och smalaste delen av livmodern) minskat från ca 5cm till ca 1,7cm inom loppet av ett par veckor och bebisen har dessutom hunnit fixera sig. För att dra en parallell så har jag vänner där livmoderhalstappen överhuvudtaget inte minskat någonting när beräknat BF nåtts vilket med största sannolikhet innebär att man då går över tiden, minskningen av tappen är nämligen en process i själva födandet och när den har utplånats är det bara ”utdvigandet” av livmodermunnen kvar. Min slempropp har dessutom gått (åtminstone delar av den, tydligen behöver inte hela slemproppen gå på en gång) och jag har fått en del ihärdiga förvärkar som känns som en enorm mensvärk, den längsta har suttit i ungefär två timmar! I övrigt har mina ben svullnat så pass att man inte längre kan se ankeln och jag försöker att dagligen ta på mig stödstrumpor, benen har börjat krampa på en helt ny nivå och jag ligger numer +13kg på vikten!! Jag har fortfarande lågt blodtryck och blodvärdet är också bra, jag har faktiskt inte behövt äta några järntabletter vilket känns oerhört skönt eftersom jag redan är väldigt hård i magen. Ludwig är enormt rörlig i magen och sparkas mest hela tiden, det är så overkligt när man ser hela magen röra sig och tänk att vi bara inom loppet av några veckor för första gången kommer få träffa vår lilla bebis. Jag är för övrigt väldigt redo att bli kvitt graviditeten och sakta men säkert återfå min normala kropp…
Vi har nu börjat tvätta Ludwigs kläder och så smått förbereda förlossningsväskan, lika bra att ha den redo i bilen precis som babyskyddet som vi planerar att montera efter jul. Vi har fortfarande en del saker som behöver införskaffas så som babynest, påslakanset, spjälskydd, bärsele samt diverse inredningsdetaljer till hans rum och förhoppningsvis kan vi fynda en hel del av det här i mellandagarna.
Foto: Aleks