Ludwig

Dan före dopppare-dan…

Har ni någon julkänsla? Jag har faktiskt inte riktigt fått den rätta känslan än men jag hoppas på att den kommer imorgon, jag antar att omständigheterna har gjort att allt har blivit något rubbat här hemma. Idag har vi stressat som få för att få till det sista inför imorgon samtidigt som vi har haft hembesök från BM. Vi kommer att fira julafton här hemma tillsammans barnens farmor & farfar och även om de fixar i princip all mat så blir det ändå en del som man vill ha på plats inför självaste julafton men nu känns det som att vi har allt under kontroll. Jag har varit på jakt efter lite blommor idag och maken har besökt Fiskrökeriet samt Systembolaget vilket han inte var ensam om, det var kö långt ur på gatan!! Ikväll tänkte jag försöka hinna med att duka men först blir det Uppesittarkväll och Bingospel…

Barnen har sina julpyjamaser på sig och det märks att Ludwig är spänd inför Tomtens besök, han verkar lite smårädd så vi ska försöka att avdramatisera det hela något.

Det viktigaste i livet…

…det är de här två! Det är något vi verkligen har fått känna på den sista tiden och jag är så tacksam för att allt har gått så bra trots omständigheterna! Ludwig har visat sig vara den stoltaste storebrorn man kan tänka sig och han liksom småfnittrar var gång han är i närheten av lilla Elsa för att inte tala om hur hans ögon bokstavligen tindrar när han får lov att hålla henne. Instinktivt ger han henne en puss och gnuggar näsan med henne, alltså det är helt underbart att se. DOCK blir han ganska snabbt alldeles för hårdhänt, han börjar att klappa henne fint för att sen plötsligt ta tag i henne och exempelvis dra henne i armen eller slå till henne med handflatan. Det gäller med andra ord att hela tiden ha koll på honom, jag är så nervös för att det plötsligt ska komma en leksak flygandes mot henne. Han menar ju bara väl men förstår över huvudtaget inte konsekvenserna av sina handlingar och vet inte riktigt hur han ska hantera alla känslorna så det känns lite farligt.

Jag ska alldeles strax ta min första ”längre” promenad (oj vad jag längtar tills jag kan gå långa promenader utan att ha ont!!) och hämta Ludwig på Förskolan, vi har haft honom där igår och idag eftersom vi varit iväg på lite kontroller med Elsa men från och med nu ska han vara ledig fram tills januari. Idag var vi på ortopeden i Lund för att kontrollera Elsas höfter (inget som hade med den tuffa förlossningen att göra), något man kontrollerar på alla bebisar vid rutinkontrollen och visar det sig att höften är ostabil måste bebisen ha en skena på sig dygnet runt i 6 veckor. För Elsas del var man lite osäker på om höften var ostabil när man gjorde kontrollen så vi var tvungna att göra ett ultraljud för att säkert veta status och till min stora glädje och lättnad så slapp hon skenan. Det ska bli intressant att se hur jag ska reda båda barnen fram tills maken kommer hem (jag kan ju tex inte bära Ludwig), han var tvungen att åka in en snabb vända till kontoret.

Älskar denna bilden, även om den inte alls blev som jag hade tänkt mig! Jag ville ha en julbild på båda barnen med tomtemössa men Ludwig har fortfarande ett issue med just tomtemössor så han vägrade att ha den på sig och sen var det ju inte alls så lätt att ha koll på Ludwig när maken höll Elsa, han får ju för sig att i tid och otid pussa på henne och trycker då hela huvudet mot henne så man får vara på sin vakt. Elsa hade däremot inga problem alls med att bära tomtemössa, haha!

Nu har vi klätt granen

Jag sitter uppkrupen i soffan och mår riktigt dåligt ikväll, det känns som att jag håller på att få feber vilket kan vara ett resultat av att jag åkt på en ny förkylning. Om det nu är så att kroppen inte kommer igång med förlossningen om man har en infektion, ja då undrar jag om det ens kommer att bli någon bebis. Det känns som att vi konstant är sjuka här hemma! Idag ringde Förskolan så jag fick hämta hem Ludwig vid tre-tiden (jag hade som tur var hunnit sova en stund innan dess), han som precis har betat av en magsjuka. Stackarn! Han var väldigt låg imorse och klamrade sig fast vid mig när det var dags för att köra honom till Förskolan, oj som det skär i hjärtat att tvinga iväg honom sådär.

Igårkväll klädde vi julgranen, Ludwig var högst delaktig men redan då ganska låg och gnällig så jag tror bestämt att det blev rekord i hur snabbt man kan klä en gran (på Insta-stories har jag lagt upp en film för er som vill se) men det blev ändå väldigt mysigt. Givetvis hade han julpyjamasen på sig men vägrade tyvärr tomtemössan, han har verkligen något emot tomtekläder så jag tror inte ens vi kommer att få på honom dem till Lucia.

Jag ska försöka ta mig orken att knäppa av lite bilder på julgranen senare i veckan, den blev faktiskt väldigt fin! Vi har samma julpynt som förra året och jag tror bestämt att jag aldrig kommer att tröttna på det…

Nya barnplagg på Tradera

Puh! Nu har jag uppdaterat mitt Tradera med lite nya annonser, fokus ligger på att sälja av Ludwigs gamla kläder som jag först sålde paketvis men har nu gått över till att sälja plagg för plagg. På Tradera finner ni alla plaggen som jag säljer i storlek 56 samt stolek 80. Jag har ju redan sålt av vissa storlekar men har fortfarande några kvar som jag tänkte uppdatera med här. Vill man exempelvis köpa flera plagg så kan såklart frakten diskuteras, jag går efter Postnords ”skicka lätt” så det ryms möjligen fler plagg på en fraktkostnad.

Ni finner mina annonser här (klick).

Idag har jag lämnat nytt urinprov till barnmorskan, jag gick nämligen på antibiotika pga urinvägsinfektion för någon vecka sedan så nu vill man säkerställa att alla bakterierna är borta. Det är så skumt för det visar liksom bara ”svag urinvägsinfektion/bakterie” och jag har inga direkta symtom mer än att mina sammandragningar skulle kunna vara en följd av infektionen. Nåväl, nu hoppas jag att jag slipper ta mer antibiotika! Jag fick dubbel dos förra gången och mådde inte alls särskilt bra under tiden som jag tog medicinen. Annars har jag spanat på lite julkransar, testat vår nya fina julduk samt haft ett telefonmöte med en kollega som sitter mitt i rapporteringen och hade lite strul med en av mina gamla filer. Dagarna rullar verkligen på trots att jag knappt gör någonting.

Förra årets julfoto

Minns ni förra årets julbild på Ludwig? Alltså hur söt?? Jag tänkte att jag skulle ha som tradition att knäppa av ett par julbilder vid den fina julbocken som Ludwigs farmor & farfar fixar till oss, det ska bli intressant att se om Ludwig kommer vara villig att stå stilla i några sekunder i år. På bilderna ovan kunde han inte gå så han kom liksom ingenstans, haha! Hoppas det blir lite snö även i år för det bidrar ju så mycket till julstämningen och inte minst blir bilderna bättre.

Idag har jag haft Emelie & Oliver på lunch- och fikabesök, så himla mysigt! Emelie köpte med sig en varsin sallad och efteråt åt vi julfika så nu är jag fullkomligt proppmätt. Oliver hade vuxit så otroligt mycket sedan sist jag träffade honom, världens snällaste lilla kille som snart fyller 1 år (närmare bestämt på Nyårsafton). Nästa gång får vi ses när Ludwig är hemma så att de kan leka med varandra. Nu ska jag strax bege mig till Förskolan för att hämta hem vår lilla kille, trots att det är intensivt och jobbigt med tanke på min graviditet så försöker jag att njuta extra mycket de stunder då jag och Ludwig sitter i soffan och myser. Det har blivit lite av en tradition efter att jag har hämtat honom från Förskolan.

Tänk att snart är det en till som blir fullkomligt beroende utav oss…

Ludwigs första julstrumpa

Ludwig har fått sin första julstrumpa, jag tänkte så smått börja förbereda inför jul så jag vet vart allt pynt ska stå för plötsligt är Elsa här och då lär fokuset ligga någon annanstans. Förra året hittade jag ingen julstrumpa jag tyckte var fin så jag kunde inte låta bli att köpa denna när jag såg den på Newbie, behöver dock köpa en till lilla Elsa också kom jag på så det får nog bli en till likadan.

Jag har haft två riktigt risiga dagar nu och känner mig konstant ”sjuk” på grund av alla gravidkrämpor, jag bryter ihop ungefär en gång per dag och beklagar mig över att jag inte orkar längre. Fy tusan vad detta är tufft, jag kommer inte ens ihåg hur det känns att må bra en hel dag. Igår for jag en snabbis till Emporia medan städteamet var här men precis som jag förutspådde fick jag sammandragningar så att det stod härligheter om det och fick helt enkelt sätta mig på en bänk och vila istället för att springa i butiker som jag hade sett fram emot. Väl hemma kröp jag raka vägen ner i sängen för att ta en powernap, bara det att den där sovstunden blev en 2 timmar lång nap. Positiva var dock att jag för första gången sedan jag blev gravid orkade hålla mig vaken hela kvällen så jag och maken slog på en ny serie och kollade i princip klart hela första säsongen. Tänkte tipsa er om den serien i ett senare inlägg. Idag ska vi åka till LEO’s Lekland en stund, så att Ludwig blir slutkörd för ikväll ska maken på middag med ett gäng vänner och då är det en förutsättning att vår lilla kille samarbetar och inte protesterar när det vankas nattning. Jag känner mig så handikappad för jag orkar inte ens med att hantera om Ludwig skulle få för sig att köra en ”jobbig kväll”, på kvällarna kan jag inte ens bära honom för mina ben är helt slut för att inte tala om magen då som protesterar redan utan en tung storebror i famnen.

Bus eller godis?

Idag har Ludwig haft Halloween-fest på Förskolan och givetvis fick han inviga sin Stålmannen-dräkt som vi egentligen har köpt inför lördagens 2års-kalas med Halloween-tema. Han var så söt när han och maken begav sig till Förskolan imorse, han kändes nästan lite stolt över att bära den. Jag beställde dräkten i en för stor storlek och tänker att han kanske kan ha den även nästa år, den kommer från H&M som för övrigt har så himla söta Halloween-kläder.

Att fånga honom på bild var som vanligt en omöjlig ekvation, jösses som vi höll på för att få honom att sitta stilla en sekund på trappen. I princip alla bilderna blev suddiga men man kan knappast klandra honom, är man utklädd till Stålmannen kan man ju inte sitta stilla…

Idag har jag jobbat hemifrån och jisses vilken skillnad för kroppen, här hemma kan jag vila när jag behöver och sitta med benen i högläge och bara det att man slipper fixa till sig på morgonen och transportera sig till- och från jobbet gör så himla mycket. Det blir jobb hemifrån även imorgon, de dagarna jag har tid hos BM eller ultraljud jobbar jag i regel hemifrån istället för att dessutom lägga tid på att pendla till kontoret.

 

Höstpyntat inför Halloween

Den här helgen har det inte blivit många knop gjorda, vi har varit fullkomligt slutkörda hela familjen. Men vi har i vart fall haft det mysigt tillsammans, knappt lämnat hemmet förutom när vi var iväg och köpte lite blommor och en pumpa som vi pyntat med idag. Jag funderade först på om jag skulle göra en pumpalykta som jag gjorde förra året men orken fanns inte där så den får stå och glänsa på trappen i sin helhet nu under Halloween. Ludwig är inne i en supermysig fas där han hela tiden vill hjälpa till, han torkar disken (det som är i plast förstås), tömmer återvinningen, går ut med soporna och nu var han högst delaktig när vi planterade blommorna. Så gulligt! Jag hoppas att denna egenskapen håller i sig….

I veckan har Ludwig Halloween-fest på Förskolan och på lördag väntar ett Halloween-kalas för kompisen Alexander, vi har beställt en supersöt utklädnad till honom och jag riktigt längtar tills nästa helg bara för att se alla dessa små utklädda. Det är ju sååååå gulligt!

Det är lite tråkigt att jag inte har någon energi eller motivation till att fixa här hemma för det är ju sånt som jag annars tycker är så himla roligt, jag antar att det vänder så snart Elsa har anlänt för just nu känner jag mig lite som en fånge i min egen kropp. Idag gick jag in i vecka 33 och bebisen är ca 40 cm lång och väger i slutet av veckan ca 2,15 kg. Kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Fostervattenmängden ökar inte längre utan är konstant. Hjärnan växer snabbt och barnets huvud ökar i storlek. Barnet kan nu uppfatta ljus och mörker, tex om det är dag eller natt. Man ska känna fosterrörelser flera gånger om dagen. Om barnet har lagt sig till rätta kommer det börja kännas betydligt behagligare, det blir lättare att andas och om man har haft magbesvär kan det försvinna nu. Elsa har definitivt inte lagt sig till rätta än för jag känner av båda dessa symptomen ganska kraftigt! Man kan känna ett ökat tryck neråt och stickande eller pirrande känslor i bäckenet, en del beskriver det som elektriska stötar. Dessa känner jag ganska ofta och det är sååå obehagligt!

På fredag ska vi på ultraljud och jösses som jag längtar! Efter att man har fått en liten glimt av bebisen i magen får man så mycket energi som man kan leva på ett tag framöver. Tänk att det bara är 55 dagar kvar till fullgånget BF och om hon kommer lika tidigt som Ludwig så är det bara 34 dagar kvar!!

Höstbus

Jag sitter helt utslagen i soffan, håller nästan på att bli tokig av alla sammandragningar. Jag kan i princip inte röra mig utan att hela magen bokstavligen drar ihop sig och det är så fruktansvärt obehagligt! Det är heller inte bekvämt att sitta ner längre stunder för då känns det precis som att bebisen trycker mot alla organen och ett illamående sköljer över mig, det är nästan så att jag hellre går och lägger mig och sover bara för att slippa känna av alla dessa krämpor. MEN, veckorna tickar på och jag är redan i vecka 32 vilket jag är så tacksam för. Ca 80% av graviditeten är avklarad, bebisen är 39 cm lång och i slutet av denna veckan väger hon 1,95kg. Inte så konstigt att det trycker och har sig i magen! Nu fungerar bebisens alla fem sinnen – syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Lungorna förbereder sig inför den riktiga andningen. Det känns allt lite overkligt, även om jag redan har genomgått en graviditet tidigare…

Älskar dessa bilderna på Ludwig, när vi busade bland löven i helgen (innan han blev sjuk). Oj vad jag önskar att jag hade mer tid till att fotografera, jag försöker verkligen att hinna med att knäppa av lite bilder under helgerna men det är inte alltid jag får till det och sen ska vädret dessutom samarbeta. Jag kan tänka mig att det blir ännu svårare när vi har en knatte till som springer omkring…

Sjukstuga och Falsk Krupp

Vår helg blev inte alls som vi hade tänkt oss! Vi började dock lördagen med att besöka en ny lekplats och spendera lite tid ute i det fina höstvädret, Ludwig sprang omkring och lekte bland löven. Vi försökte lära honom att man innan man går över gatan måste titta till vänster, höger och vänster för att säkerställa att det inte kommer några bilar (vilket maken gör på bilden ovan) innan man slutligen kan korsa vägen. Jag vet inte riktigt om han kopplade men han pekade på bilarna så tids nog kommer han förhoppningsvis att förstå. Det tar nämligen inte mer än ett ögonblick sen har han rusat all världens väg vilket vi båda känner är en stor fara, vågar inte ens tänka tanken om det skulle inträffa och en bil kommer farandes precis där han springer.

Under dagen igår började Ludwig successivt att hosta mer och mer och fram mot kvällen lät det riktigt illa, vi anade vad som komma skulle för det lät precis som början till ”falsk krupp” som han har haft ett antal gånger redan. Tro mig, man vänjer sig aldrig vid detta tillstånd! Mycket riktigt vaknade han ungefär varannan timme under natten och andningen blev mer och mer ansträngd. Vid halv tre på natten var det så illa att vi båda blev fullkomligt livrädda. Man kunde höra att han hade slem i halsen som inte ville ge med sig, samtidigt fick han själv panik och det i kombination är ingen bra duo. Han kräkte upp lite av slemmet vid ett tillfälle men tillståndet blev inte bättre och plötsligt fick han andningsuppehåll och det såg ut som att han var på väg att tuppa av, där och då ringde vi 112 och efter 8 minuter hade vi en ambulans på plats. Vi bar ut Ludwig (som hade hunnit att piggna till något) där han fick en syrgasmask med adrenalin, efter en halvtimme var andningen OK igen. Vi gav honom en medicin som vi skulle lösa upp i vatten och sedan slog vi oss ner i soffan tillsammans med honom och tittade på ”Peppa Pig” tills han somnade i vår famn. Det är så märkligt det här med Falsk Krupp, det inträffar ju när en förkylning bryter ut och då oftast under natten men sen är det i princip som bortblåst dagen efter. Idag har han såklart varit förkyld, hostig och ovanligt trött och gnällig vilket inte är så konstigt när han inte mår bra men just Kruppen är ju borta…

Jag och mannen är mer trötta nu EFTER helgen än vad vi var innan vi gick hem från jobbet i fredags, jösses vad sådana här situationer tar på krafterna. Jag börjar dessutom själv att känna mig krasslig. Gårdagen gick enbart åt till att ”ta sig igenom dagen”, när Ludwig sov låg även vi och sov. Vi hängde i trädgården för att få lite frisk luft men i övrigt gjorde vi ingenting….nu ser jag fram emot en ny piggare vecka och hoppas att nästa helg blir lite bättre.

Older PostsNewer Posts