Ludwig

…det blir en fortsättning på förra inlägget fast med bilderna som jag tog på Ludwig, jag älskar ju hans leende men det är lättare sagt än gjort att dels få honom att le när man väl ska ta foto och dels att man ska hinna med att knäppa av bilden när han väl ler. Han är ju snabb som en vessla numer och bokstavligt talat springer fram, jag blir lika nervös varje gång för det händer ganska ofta att benen inte riktigt hinner med eller att han snubblar över något på marken. Bilden nedanför texten är min favoritbild på Ludwig och bilden ovanför texten hade ju blivit en tiopoängare om han nu hade velat titta in i kameran, älskar hur blommorna ramar in honom i den bilden. Jag har hittat ännu en ljuvlig sommaräng så vi får se om vi lyckas med att knäppa av lite bilder även där innan det är för sent.

Ser ni såpbubblorna på bilden ovan (högst uppe till höger)? Vi försökte verkligen med allt för att han skulle lägga fokus på något annat än att leta stenar men det är hans passion numer så det funkade över huvudtaget inte, haha!

Vi njuter verkligen av vår ”hemester”, gör små dagsutflykter och umgås med vänner. En dag gick vi ner och lunchade på Kajuteriet här i Limhamn och efteråt gick vi omkring och tittade på alla fina segelbåtar i hamnen vilket Ludwig tyckte var jätte spännande. Jag är så glad att jag tog med mig kameran för detta blir de sista bilderna på Ludwigs gulliga lockar, ja ni ser ju själva hur långhårig han hade blivit så en klippning var oundviklig.

Igår kom vi inte hem förrän vid midnatt, vi blev sittande framför utomhusbrasan hemma hos Dajana & Patrik och det var så mysigt. Barnen var dock inte riktigt samarbetsvilliga så nattningarna drog ut på tiden och fick ske i omgångar, Ludwig sov i sin vagn och när vi sedan körde hem kunde vi bära honom från bilstolen direkt till sängen. Ganska smidigt ändå men man kan ju förstå att de hellre vill sova i sina sängar. Ikväll ska vi hem till Ingrid & Patrik så Ludwig ska få leka med sin kompis Iris. Det är så roligt att se hur de små interagerar med varandra, igår var det rena maktkampen mellan Ludwig & Bella för båda blev rosenrasande när den andre tog leksakerna som de själva ville leka med och Isabella var väldigt noga med att alla leksakerna var hennes. Haha! När hon sedan plockade fram sin snuttis, som visade sig vara exakt samma snuttis som Ludwigs, blev Ludwig alldeles förkrossad eftersom han trodde att det var hans!! Till vårt förtret hade vi dessutom glömt hans snuttis hemma!! Det gör vi inte om… 

Jag älskar denna outfiten på Ludwig, den är så härligt somrig och sandalerna är bara för söta. Han har redan vuxit ur dem så vi behöver köpa nya för han älskar verkligen dessa skorna.

Här var han inte glad, vårt nyklippta lilla busfrö! Han som har en vilja av stål och som för tillfället är inne i en enorm trotsålder, jisses vilket humör!! Det senaste han har fått för sig att göra, så fort han blir arg, är att slå huvudet i stolen/väggen/bordet eller vad han för tillfället enklast kommer åt. Han liksom dunkar huvudet så hårt han kan mot tex stolsryggen och det gör ju ont så han blir såklart jätte ledsen men trots att han förmodligen kopplar smärtan med smällen så fortsätter han att dunka sitt lilla huvud! Vi blir tokiga och är man inte på sin vakt så kan det ju gå riktigt illa, någon gång har han varit påväg att slå huvudet i stengolvet i köket!

Nåväl, jag ville bara visa hur söt han blev i sin nya frisyr! Nu ser han verkligen ut som en liten pojke och ingen bebis längre, jag tycker dragen i hans ansikte kom fram mycket mer nu och jag kan liksom inte titta mig mätt på honom. Jag har bett mamma att ta med mitt fotoalbum från när jag var liten när de kommer hit på måndag, jag tänkte att jag skulle jämföra lite bilder på hur jag såg ut i samma ålder. Får se om även svärföräldrarna kan leta fram några bilder på Calle när han var 1,5 år.

Inatt var det dags igen, Ludwig fick sitt andra utbrott av det som kallas ”Falsk Krupp”! När vi hämtade honom på Förskolan berättade pedagogerna att han hade nyst ganska mycket under eftermiddagen, han fortsatte att nysa när han kom hem och när det väl var dags för sängen hade näsan börjat rinna en del. Han kom inte riktigt till ro och det tog en stund innan han slutligen somnade. Vid halv ett på natten vaknade vi med buller och bång, en alldeles förkrossad Ludwig började störttjuta och fick fullkomligt panik över att han inte fick någon luft. Det låter verkligen helt brutalt, varje andetag tjuter och man kan se hur hela bröstkorgen anstränger sig för att få ner luften i lungorna vilket såklart blir värre om barnet dessutom är ledset. Denna gången visste vi hur vi skulle agera så vi gick genast ut och ställde oss på trappen och där blev vi ståendes i en halvtimme utan att det blev bättre, när han plötsligt slutade att andas i flera sekunder var det ingen tvekan om att vi skulle åka in till akuten. Väl på plats blev tillståndet värre och han började kräka upp slemmet som fastnat i halsen. Vi fick träffa en läkare som genast gav honom kortison i vätskeform och sedan fick vi vara kvar under observation i en timmes tid. Han blev snabbt bättre och vid fyra-tiden rullade vi åter upp på uppfarten här hemma och då hade Ludwig däckat i sin bilstol så vi bar upp honom i sängen. Ganska snart lät varje andetag åter igen som en väsande hund så det var svårt för oss att somna, jag tror faktiskt inte att jag ens föll i sömn så idag är jag som en levande zombie. Till vår tröst håller den här ”Falska kruppen” vanligen i sig i bara ett dygnstid och förra gången var Ludwig i princip helt återställd efter ett par dagar och det märktes inte ens av någon förkylning.

Ingen midsommar utan midsommarkrans, det var nätt och jämnt att det blev några kransar i år för tiden räckte helt enkelt inte till men jag är SÅ glad att jag beslutade mig för att i sista minuten kasta ihop en varsin krans till mig och Ludwig. Tänkte ge mig in på att skriva ett inlägg om gårdagen men det får bli senare idag, nu ska vi duka upp lite frukost och ta det lite lugnt här hemma….

Vi har haft en alldeles, alldeles ljuvlig Nationaldag som har spenderats oavkortat ute i trädgården. Jag blev genast påmind om värmeböljan som svepte över oss förra året och även om det är underbart att sommaren är här så tycker jag att det är lite för varmt när det är uppe och touchar på 30 grader, jag hade nog aldrig kunnat bo i ett land med konstant värmebölja. Jag trivs så bra med årstiderna och hade jag fått välja en årstid att leva i så hade det utan tvekan blivit våren, jag fullkomligt älskar när solen strålar men att det fortfarande är lite svalare i luften. Förr kunde jag inte få nog av värmen och låg och pressade så fort solen tittade fram men those days are gone! Det blir även jobbigt för de små när det är för varmt, jag vet inte hur många gånger jag fyllde på solskyddsfaktor på Ludwig idag och blötade ner hans hår för att hålla nere värmen. Till slut plockade jag fram hans badkar så att han fick bada utomhus och det var en hit, jag tror han satt där i och lekte med vatten i 45 minuter!

Nu syns det lite dåligt på de här bilderna men HUR SÖTA är Ludwigs nya sandaler, han är så gullig när han traskar omkring i dessa och jag längtar tills jag ska klä upp honom med sin nya vita skjorta och linnebyxor för det kommer bli så fint ihop med sandalerna. Bara en ny keps som saknas, han fick nämligen en fläck från Förskolan på den nuvarande och den går inte bort i tvätten! 

Så här gör Ludwig när vi säger att maten är slut, när han tex ätit upp sin middag eller mellanmålsfrukt. Då tar han upp händerna och gestikulerar att det är slut, haha! Oj vad jag längtar tills han kan prata, det ska bli så kul att kommunicera mer med honom!

Den här killen var intresserad av allt annat än att bli fotograferad, jag som tänkte passa på att ta lite trevliga familjebilder i denna alldeles ljuvliga omgivningen. Istället fick jag knäppa av några bilder på bara Ludwig, fullt fokuserad på att plocka upp de rosa bladen från marken. Det var hur som helst så himla rogivande att gå omkring här, något otippat eftersom det var en kyrkogård. Det kändes dock mer som en lummig park och tydligen strömmar det mängder med turister hit för att spana in just körsbärsträdsallén…

Denna veckan har vi revisorerna på plats så jag misstänker att det blir fullt ös från måndag till fredag! Det blir även fullt ös med renoveringen för denna veckan kommer vårt nya takfönster på plats, jag är så spänd på resultatet och jag hoppas att det kommer bli fint! Nu är det inte lång tid kvar tills dess att renoveringen är klar och herre jisses som jag längtar, det ska bli så skönt att bocka av den på vår lista över alla projekt.

Ett försök till att sätta Ludwig på axlarna men han bara slingrade sig och ville uppenbarligen hellre sitta på marken…